Varg antal utspel 121019

121019 var dramatisk. På morgonen presenterade Naturvårdsverket ett förslag med golv 380 vargar, en timme senare förklarade Lena Ek att på basis av det presenterade materialet så ansåg hon att regeringen skulle välja golv 180 vargar. Anmärkning: eftersom Naturvårdsverket har så kort halveringstid på sina URL så funkar inte länkarna till NVV.

I förslaget till förvaltningsplan finns en Tabell, där man kunde välja GYBS som en funktion av migrationen och detta resulterar i ett antal vargar. För 3.5 migranter per generation svarar detta mot 380 vargar och för 4 migranter 180 vargar. Tillskottet i ytterligare migranter som behövs för Lena Eks val är en vart tionde år jämfört med naturvårdsverkets preferens. Detta tycker man borde ses som en marginell skillnad som det inte är mycket anledning att ha stå stark polemik omkring.  Däremot visar det hur svajig den ekvation som naturvårdsverket vill ska ligga till underlag för GYBS är att en ändring i migrationen med en migrant per decennium ändrar vargantalet mer än en faktor 2, och det visar hur subjektivt valet av GYBS är att så marginella förståeliga underbyggda val av migration med en varg per decennium kan ge så stora skillnader. Naturvårdsverket presenterar förslaget så här.

Naturvårdsverket presenterade ett tillägg till förvaltningsplanen. Naturvårdsverket föreslår att en ”genetisk”  MVP användas som inte behöver ha något samband med vargens ändring i livskraft eller överlevnadsförmåga eller uthållighet, bara på förlust av genetisk variation mätt som andel heterozygoti (fast nog kopplar till inavel, se nedan). Allendorf och Ryman har föreslagit att 5% förlust av heterozygoti skall vara den största acceptabla, måste den största förlusten de svenska vargarna skall tåla är 5%. Trots att om det var utdöende av vargar 10% är norm. Varför inte 10% för heterozygoti också i analogi för risk för utrotning? Inget som helst motiv anges trots att forskarna inte tycker det är någon vedertagen norm med 5%. Om det hade varit någon som inte var så angelägen om många vargar kunde man valt 10% istället. Uppenbart och betydelsefullt subjektivt beslut.

Som underlag för skrivningarna i förvaltningsplanen ligger ett dokument av Liberg och Sand 2012. De skriver om möjligheten för genetiska MVP  så här ”it is even harder to do it with loss of genetic variation, if possible at all. Jamieson and Allendorf (2012) are rather categorical on this point: “…the effects of inbreeding depression on individual fitness and population growth can normally be incorporated in standard PVAs, such as those generated by VORTEX, but the potential harmful effects of loss of adaptability on population viability cannot…”. The problem with loss of  genetic diversity is that it increases extinction risk by adversely affecting the ability of populations to adapt to environmental change, or in other words, it hampers the “evolutionary potential” (Frankham 2005). This is by definition a problem on very long term, which makes it hard for scientists to observe  in species with longer generation times than a couple of weeks. The negative effects of this factor of  course also is completely dependent on what kind of environmental change the population will meet in the future,” Mer specifikt om förslaget från Ryman 1992 ”There is no broad consensus how much genetic variation should be preserved for a specified time, but Allendorf and Ryman (2002) suggested that 95 % heterozygosity should be retained over 100 years.”

Kontakt skall tas med Bryssel i slutet av oktober. Jag tycker den linje Lena Ek driver är bra, skillnaderna i erforderlig migration är marginell och ligger nära vad jag själv föreslagit, fast från helt andra utgångspunkter. Får se var Brysselbesöket hamnar. Leder det till bakläxa finns det större anledning att kritisera än om resultatet blir acceptabelt om än med tokig argumentering. Nu vägrar EU-kommissionären godkänna sammanträffandet ”Two minutes chat” som ett informellt möte (vilket dels är oroväckande och dels visar att kommissionären inte är särskilt intresserad av kommunikation med svenska regeringsrepresentanter om den svenska vargfrågan), så något snabbt godkännande verkar inte vara på väg och då finns det ingen anledning att uppskjuta av det skälet.

Naturvårdsverkets beslut 121019 verkar inget vidare och forskarbilagan är inkomplett i viktiga avsnitt även om bra skriven. Naturvårdsverkets inställning är att många vargar snabbt prioriteras före bra samlevnad och snabb nedgång av inaveln.

Naturvårdsverket gör inte längre någon koppling mellan inavelsminskning och GYBS. En inavelsminskning är förstås önskvärd och blir ett resultat av stor migration, men det vore bra om Naturvårdsverket erkänt att den höga inaveln kan bli ett förvaltningsmål och att inaveln inte behöver sänkas för GYBS.

Det var nog inte särskilt klokt och jag tror inte det blir tillräckligt lättförklarat.

Som vanligt skyller Naturvårdsverket på att reduktion av inaveln och genetisk variation för att fordra ett enormt antal migranter, men döljer att det räcker med den migration vi har idag (>1 effektiv migrant per generation =0.2 per år) för att sänka inaveln, i den förenklade modell forskarnas diagram visar blir det till F=0.2, men en mer avancerad analys gör troligt att reduktionen blir till F=0.15, som forskarna tycker räcker. Genetiken skall beskyllas, att sänka inaveln fordrar att öka stammen, så att naturvårdsverket får mer pengar för valpflytt nu och i all framtid! Naturvårdsverket har en krånglig tabell någonstans ifrån, jag hade inga problem att fatta MVP som naturvårdsverket sågade på dunkla grunder, men att sedan naturvårdsverket verkar tro att man skall förstå den motivering de levererar gör inget bra intryck. Naturvårdsverket kan knappast sägas ha vilja och förmåga att bygga upp resonemang på vetenskaplig grund.

Jag konstaterar med tillfredsställelse att forskarna har insett att inavelsnivån, som så småningom uppnås, bara beror på migrationen och inte på populationsstorleken. Däremot beror den tid det tar och de migranter som går åt på populationsstorleken som alltså bör hållas låg i början av processen. 95% överlevnad av genetisk variation har knappast med saken att göra och är bara sidoinformation. I början av processen är det viktiga att få in ny genetisk variation, inte att bevara den som redan finns.

Lena Ek är inte särskilt nöjd och säger att hon väljer 180,

Jag undrar om det är meningsfullt att jag redogör för hur fel jag tycker naturvårdsverkets motivering är och att jag som Lena Ek tycker det räcker med färre vargar, men jag tycker också det räcker med lägre krav på migration. Jag har t ex skrivit på Newsmill. Det är genetiskt bra att det aviseras jakt på ”inavlade vargar”

Dagens varg räcker för habitat-direktivet https://vargdag.wordpress.com/2012/02/28/gynnsam-bevarandestatus-nu/

https://vargdag.wordpress.com/2012/02/08/antal-och-genetik/

Naturvårdsverket har beslutat att istället för MVP för vargstammen, som ju naturvårdsverket betraktat irrelevant och missvisande, istället beakta MVP för generna, att mer än 95% av den genetiska variation måste bevaras för all framtid eftersom vargen har så stora genetiska problem, eftersom det finns publicerade uppsatser om inaveln medfört allvarliga defekter. När det gäller vargar krävs bara 90% chans för överlevnad men för genetisk variation skall det vara 95%!  Om man istället väljer 90% (vilket Laikre och Ryman räknat på) räcker det med två eller färre immigranter per generation för att hålla vargstammen på 200.

Valet av detta mått är ett exempel på hur subjektivitet och inte naturvetenskap ligger till underlag för de kvantitativt viktigaste besluten hur man skall följa habitat-direktivet, vare sig det är tjänstemän eller politiker som beslutar. Att Lena Ek och Naturvårdsverket kommer till så olika uppfattningar om hur det sk vetenskapliga underlaget skall tolkas är en bra illustration på subjektiviteten.

Det finns en formel skrivs in i förvaltningsplanen för GYBS. Men jag har mina funderingar om denna formel inte avser ett permanent jämviktstillstånd, inte att man startar med en starkt inavlad population. För den svenska vargen måste det i startfasen vara lång viktigare att berika med nya gener från nya invandrare än att bevara 95% av de gamla, som ju egentligen bara representerar tre grundare. Det saknas i förvaltningsplanen vad som kanske är viktigast, en planering för vargstammens utveckling de närmaste åren, och jag tror inte formeln skall ges stor vikt förrän efter ett decennium när det finns någon genmassa att bevara. På kort sikt är inaveln viktigare, bla eftersom det inte finns så mycket genetisk variation att bevara, och för att minska inaveln bör populationen vara liten. Oberoende av det långsiktiga målet bör alltså det kortsiktiga målet vara att hålla stammen begränsad.

Variationen i genetisk variation mellan vargar är stor, samplingfelet i de invandrade blir de första decennierna långt större än den förlust som inte får falla under 95%, så man sväljer kameler och silar mygg.

Man blir orolig för Norge, migrationen av genetiskt effektiva vargar till Norge räcker inte på långa vägar till för att den norska vargstammen skall vara GYBS.

Det verkar som naturvårdsverket genom att räkna på det här sättet gör sig beroende av valpflytt för all framtid. Hade man valt att bevara vargar istället för deras gener hade den naturliga migrationen räckt. Svårt att förstå sig på hur verket tänker.

För detta mått behövs nästan lika mycket migration för en stor som för en liten population, regeringens val av en låg population (180) har alltså en låg kostnad i valpflytt. Naturvårdsverket skulle givetvis inte valt denna metod att bestämma antalet som fordrar mer valpflytt än inavel om de inte var övertygade om det går att genomföra valpflytt i denna skala. När man tänker på det verkar regeringens val så uppenbart att det kanske trots allt finns någon tyst överenskommelse mellan naturvårdsverk och regering.

I en skrivelse före beslutet vädjade jag till naturvårdsverket att fatta ett klokt beslut, men naturvårdsverket valde konfrontation. Jag vädjade att hitta något annat att skylla på en genetiken men jag kan knappast finna något enda icke genetiskt som man skyller på. Min åsikt att naturvårdsverket missbrukar genetik och bidrar till att ge genetiken dåligt rykte förstärks.

  1. #1 av Håkan Kjellin på 22 oktober, 2012 - 15:44

    Nu börjar det bli rörigare än någonsin i vargfrågan, men jag säger ungefär som du, att man får vänta och se vad Brysselbesöket leder till !
    För egen del, i egenskap av vargkramare med trots allt mer än 20 års erfarenhet av vargfrågan och alla dess sidor, så lutar jag åt att Lena Eks förslag är det bästa.
    Men en fråga här eftersom jag har kommit till helt andra slutsatser än du, vad gäller Naturvårdsverket och valpflytt. Kan du utveckla ”Det verkar som naturvårdsverket genom att räkna på det här sättet gör sig beroende av valpflytt för all framtid. Hade man valt att bevara vargar istället för deras gener hade den naturliga migrationen räckt.” ?
    Verket självt säger ju t ex: ” Naturvårdsverket anser att det är en viktig princip att den invandringstakt som används i beräkningen av populationsstorleken är en sådan som med bästa tillgängliga kunskap kan förväntas ske naturligt på lång sikt. Visserligen avser Naturvårdsverket att de närmsta åren genomföra en genetisk förstärkning för att säkra invandringen och för att snabbare nå upp till gynnsam population, men Naturvårdsverket bedömer det inte rimligt att sådana åtgärder ska behöva genomföras för all framtid. ”
    Jag får det till att verkets förslag borde innebära en lägre ”mänsklig inblandning” i den genetiska förstärkningen än vad miljöministerns förslag kommer att innebära. Hennes förslag om något, kommer som jag ser det att innebära att vi gör oss beroende av bl a valpflytt och andra kostsamma åtgärder för lång, lång tid framöver. Men det är ju som du säger att det finns ingen som helst långsiktighet i förvaltningsplanen…

    • #2 av DagL på 22 oktober, 2012 - 16:53

      Tack för frågan, jag uppskattar väldigt mycket konkreta frågor och inte partsinlagor. Skall försöka skriva artiklar också, jag tänker inte vänta med en artikel om det okloka naturvårdsverket men däremot med en mer komplett analys. Naturvårdsverkets har en tabell och ur den kan man härleda att om invandringen är 3.5 vargar per varggeneration (5 år) så behövs det 380 vargar men om man istället får in fyra per generation så räcker det med 180. Av den historiska invandringen vågar jag nog dra slutsatsen att det nu kommer minst en varg per generation, naturvårdsverket har en optimistisk prognos för framtiden, men om innebär regeringens förslag att man kommer att för all framtid behöva införa en varg per decennium. Regeringen gör bedömningen att det är värt det för att slippa mer än dubbelt så många vargar. Skillnaden i vargflytt är inte så dramatisk som NNV vill göra den till.
      Om man skattar migranternas påverkan lika lågt som görs i dessa beräkningar så räcker en migrant (naturlig invandring) till att sänka dagens inavel till 0.2 (lite grand) men jag tror att selektiv jakt och hybrid vigor har dubbelt så¨stor effekt. Då räcker den naturliga invandringen till för att sänka inaveln till F=0.11 (målet), dvs man är inte långsiktigt beroende av vargfytt och slipper inteckna en stor ökning av den naturliga invandringen.
      Detta var ett försök att svara enkelt på frågan, lyckades det?
      Men det blir snart mycket rörigare..

  2. #3 av Michael Ericson på 22 oktober, 2012 - 22:19

    ”Ryman 1992″….det är 20 år sedan! Finns det inte färskare rapporter att luta sig mot? Vad har våra egna, ibland kallade världsledande vargforskare gjort de senaste 20 åren?

  3. #4 av DagL på 22 oktober, 2012 - 22:28

    Frågan är väl snarare om förslaget utsatts för kritisk granskning för applikation av varg. Förmodligen inte. Det enda som stod i forskarrapporten var väl att det inte finns stor vedertagen uppslutning om att det skall vara 95%. Jag skall försöka granska det mer systematiskt senare om det blir bakläxa i Bryssel. Jag bör också förklara varför det inte strider mot drinkblandningsrecept.

  4. #5 av Håkan Kjellin på 23 oktober, 2012 - 10:15

    Tack för svaret, jag tror jag hänger med i ditt resonemang🙂
    Ska onekligen bli intressant att ta del av nästa steg i det här projektet !

  5. #6 av Anders Runnerus på 29 oktober, 2012 - 17:31

    Så här har jag uppfattat det hela. MVPn gjordes utifrån senaste demografiska data. Dvs den beskrev vilken populationsstorlek som behövs, givet att vargarnas demografi är som den är just nu dvs inavlad. Med rimliga katastrofer landade MVP på runt 50-60 vargar. Med orimliga upp till 100.
    Då var det genetiska problemet : Att inte öka inaveln ytterligare, dvs man kom fram till en konstant eller svagt sjunkande inavels grad vid en eff. migrant per 5 år. Bra tyckte vi. Då skulle det nya GYBS beslutet handla om vad som var ”significant higher” Dvs ett politiskt beslut i balans med den socioekonomiska miljön.
    Sänkning av inavel och motsvarande ökning av genetisk variation skulle kunna bli ett uttalat förvaltningsmål, vilket inte bör blandas ihop med GYBS och EU.
    Inte bra tycker NV då verket befolkas av personer som vill ha många vargar.

    Dag du har på ett övertygande sätt visat och förklarat att:
    Effekten av migranter blir större om vargar utan migrantgener avlägsnas ut populationen. Sämst ska ut först. Du har dessutom visat att effekten av en eff. migrant blir större än 1 och att effekten ökar vid mottagarepopulation som gallrats selektivt.
    Du har dessutom avslöjat att NV tolkat tidigare forskning på ett felaktigt sätt. Tror inte att Lajkre och co haft som syfte att ”luras” men de har inte svarat på rätt fråga eller som du säger svarat rätt på fel fråga. De har ju hela tiden pratat om en Metapopulation där våra vargar skulle vara en del.

    Hoppas nu att de som har eller anser sig ha ministerns öra lyckas förklara hur det hänger ihop och låt oss slippa se att NV skapar nya häckar hela tiden allt i syfte att låta stammen växa …utom kontroll..

    Nu har jag en konkret fråga till dej ( som du kanske redan svarat på på annan plats ). Utgå från den lilla ”founder” populationen och se över tiden hur inaveln genom slumpen utarmat genetisk variation. Vi får in en helt obesläktad individ och får då en riktig toppning av laget. Hur länge verkar denna toppning och när kan an se att vi är tillbaka på ruta ett. Hur sitter det ihop med populationsstorleken.

    • #7 av DagL på 29 oktober, 2012 - 21:52

      Din beskrivning i de tidigare stýckena ser jag som hyggligt korrekt. Metapopulationerna har dock inte kommit upp denna gång. Det förvånar mig lite. Men jag tycker metapopulationer kan vänta tills vi fått ned inaveln och tänkt och forskat mer om metapopulationern och sett hur det går med valpflytt. Kontakten med resten av vargstammen kanske klaras med valpflytt, då räcker det med en liten vargstam.

      Svar på sista stycket. Founderpopulationens storlek spelar knappast någon roll det är mest inaveln nu som räknas, inaveln och migrationen står i balans med varandra i stort sett oberoende av populationens storlek eller förhisoria. Se https://vargdag.wordpress.com/2012/07/23/inavel_om_ett_sekel/ Om det vid dagens inaveln kommer in en helt obesläktad individ (gulingen får valpar) så tar det enligt standardmodellen 8 år innan genetisk drift har återfört inaveln till vad den var. Men om man räknar med förstärkning av migranter genom heteroris och selektiv jakt tar det sexton år. Men om man pressar ned inaveln så fordras större migration för att hålla den nere. Och igen – det sitter inte alls ihop mot populationsstorleken, nu erkänns detta även av den senaste genetiska MVPn (Liberg och Sand 2012) som åtföljde beslutet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s