380 vargar är för mycket!

Naturvårdsverkets nuvarande förvaltningsplan argumenterar att minst 380 vargar behövs, men har också analyserat minst 180 vargar, som enligt naturvårdsverket skulle fordra för stor invandring. Naturvårdsverkets resonemang är felaktigt. Inaveln reduceras snabbare och heterozygotin ökar snabbare med 180 vargar.

Då tycker naturvårdsverket rimligen det räcker med 180 vargar för gynnsamt bevarandestatus, eller kommer inte med någon invändning om regeringen skulle besluta 180. Det vore ologiskt och närmast obstinat agerande av en myndighet mot regeringen annars. Jag har skrivit en debattartikel om naturvårdsverkets ovetenskapliga hantering av vargantalsfrågan här. En bloggartikel här.

Inavel på lång sikt beror bara av migration, inte av antal, som naturvårdsverket tror. Bloggartikel här. En tillräckligt stor migration gör att inaveln sjunker, och dagens invandring räcker mer än väl till. Inaveln sjunker snabbare ju lägre antalet är! Bloggartikel här. Att inaveln sjunker snabbare med 180 vargar än 380 har bekräftats av en rapport från vargforskarna på Grimsö i mitten av december, se nedan.  Om man beaktar genetiken är 180 vargar bättre än 380!

Den skandinaviska vargen omges av seglivade genetiska myter som vi indoktrinerats med av natuvårdsverke och vissa forskare. Den höga inaveln påstås vara ett utomordentligt allvarlig och överhängande hot. Men forskarna visade i en rapport i somras att det räcker med 40 – eller möjligen 100 om de värsta katastrofer forskarna kan tänka sig infrias – av dagens inavlade vargar för en livskraftig vargstam. Den av isoleringen från invandring från öst som vargstammen lider av har påståts leda till att inavelsproblemen skulle förvärras och vara ett hot. Men forskarna har visat att den naturliga migrationen räcker för att inaveln inte skall sjunka, så sårbarhetsanalysen ger lägre vargbehov – och inte högre – om genetiken beaktas. Jakt påstås förvärra vargens genetiska status, men Grimsö-forskarna har visat att beståndbegränsande jakt sänker inaveln och förbättrar den genetiska statusen.  Den genetiska variationen sägs utarmas om man inte har många vargar, men den naturliga  invandringen ökar den genetiska variationen! Kontakten med östliga vargpopulationer är tillräckligt stor enligt EUs krav, även om det finns ensktaka forskare som inte tycks hålla med om det.

Naturvårdsverkets hantering av vargfrågan leder till att konflikterna omkring varg förstärks och gör att vargfrågan kommer att dra mycket  uppmärksamhet från andra natuvårdsfrågor också nästa år.  Naturvårdsverket borde sett till att de viktiga underlagen och övervägandena gjordes i god tid och på ett sätt som gjorde det sannolikare fel och misstag upptäcktes. Bloggartikel här. Dock ser det ut som naturvårdsverket nu äntligen insett att selektiv riktad jakt sänker inaveln. Det tedde sig nu som oansvarigt mot målet att sänka vargens inavel om inte Naturvårdsverket före jul beslutade om en vargjakt som gör att vargantalet inte ökar under 2013 (40 vargar utöver skyddsjakt kanske räckte).

I en förnuftig värd skulle man dragit upp riktlinjerna för denna vargjakt tidigare, frågan om beståndsreglerande jakt säger sig naturvårdsverket behandla i mellandagarna. Artikel här. och länk till forskarrapporten från Grimsö i December här. Grimsöforskarna bekräftar att 1) vargjakt sänker inaveln och 2) högre vargantal leder till högre inavel. Huvudskälet att starta den här bloggen var att få de principerna accepterade. Nu har principerna accepterats hos forskarna, då vore det väl egendomligt om naturvårdsverket stretade emot längre. För mer detaljerade kommentarer börjar jag med att fylla på min gamla artikel om uppdraget till Grimsö om riktad jakt, tänker flytta det nya till en ny artikel så småningom, klicka här! I dagens eko 121217 höll Ruona Burman fast vid 380 vargar.

Men resultaten från Grimsö/Skandulv tycks ifrågasättas av institutionens forskare i ett brev till Science som tycks ha marknadsförts som en nyhet i Dagens Eko,

Annonser

, , ,

  1. #1 av Per Bengtson på 17 december, 2012 - 17:35

    Hej Dag!

    Tycker du inte att Skandulvs nya rapport och Naturvårdsverkets kommentarer är inne just på linjen att den genomsnittliga inaveln sjunker snabbare i en mindre population givet en viss immigrationstakt? Nu tycker jag i och för sig att genomsnittlig inavelsgrad är ett väldigt dåligt mått på genetiskt variation. Om vi skjuter bort 90% av alla vargar kan vi vara nere i en genomsnittlig inavelsgrad på under 0.1 så snart jakten är över, men jag tror inte det med automatik innebär att populationen har blivit livskraftigare.

    Hur som helst, hur ser du på Skandulvs nya rapport? Gör inte Lidberg och Sand exakt samma sak som du anklagade Laikere och Ryman för, dvs utgår från en hypotetisk population av ett obegränsat antal obesläktade vargar snarare än den faktiskt existerande populationen? Och då syftar jag på givarpopulationen, dvs de finska vargarna samt de djurparksvargar som finns att tillgå. För nog har det en enormt stor betydelse för hur inavelgraden kommer se ut långsiktigt om vargarna i dessa populationer varken är särskilt många eller har en inavelsgrad som är lägre än F=0.1 (snarare högre). Går det någonsin komma ner i F0.1? Kommer du återigen be om audiens hos Naturvårdsverket för att påpeka detta? I rimlighetens namn tycker jag varje ärlig debattör bör granska argumenten och värdera fakta likvärdigt även om just dessa fakta inte passar deras egna agenda.

    Med vänlig hälsning
    Per B.

    • #2 av DagL på 17 december, 2012 - 18:50

      1. Jo inaveln går snabbare mot jämviktsvärdet, dvs sjunker i typfallet i en mindre population.
      2. Du feltolkar ”genomsnittlig inavelsgrad” i den mening rapporten behandlar, detta är mycket lätt gjort så ta det inte som kritik, och vanligen gör det inte så mycket, Men för det extremexempel som du anför blir det helt missledande. Det är omöjligt att genom jakt i den Skandinaviska vargstammen att få ned det genomsnittliga släktskapet så att det svarar mot F=0.1.
      3. Jag uppskattar Skandulvs rapport eftersom den bekräftar vad jag själv hävdat i två år. Vargjakt och begränsat vargantal ger snabbare sänkning av inaveln. Förstår inte varför det skulle vara samma sak som Laikre och Ryman. De utgår från en hypotetisk vargpopulation,, medan Liberg och Sand utgår från den verkliga existerande vargpopulationen.
      4. Det går att komma ned till F=0.05 med hög migration och selektiv jakt (se Fig 2B i rapporten). Figuren är också intressant eftersom den visar att selektiv jakt fördubblar effekten av migration. Detta är exakt som jag förutspått i approximativa beräkningar.
      5. När jag allvarligt kritiserade naturvårdsverket så inbjöd den ansvariga handläggaren mig till ett personligt sammanträffande. Mycket lovvärt försök till konfliktlösning, och för att pröva om något misstag låg bakom.
      6. Förstår inte det sista. På den här bloggen försöker jag analysera fakta och diskutera och granska problem även i mina resonemang. Men jag förstår inte vad du tycker är fel .Jag har inte läst rapporten så noga än eller tänkt efter och när jag så småningom gjort det kommer nog en ny artikel.

  2. #3 av Per Bengtson på 17 december, 2012 - 19:31

    Dag, jag börjar med att svara på nr 6 eftersom det hänger ihop med mina efterföljande kommentarer: Jag menar inte att du har fel, jag ville bara ha din professionella syn på en del av beräkningarna i Skandulvs rapport. Nu tycks du ha missat det jag frågar om, och då förstår jag att et lätt kan uppfattas som kritik mot dig personligen. Jag förtydligar i mina kommentarer till två av dina svar:

    Punkt 3: Nej, Lidberg och Sand utgår inte från den existerande vargpopulationen. Jag tycker faktiskt att du tänker för snävt om du inte ser det. Jag håller med dig om att data för den svenska populationen är riktiga data, men data för den andra populationen, den som invandrarna ska komma från, är högst hypotetisk. Precis som Laikere och Ryman gjorde med den svenska populationen så hävdar Lidberg och Sand att den population som invandrarna kommer ifrån är oändligt stor och att alla vargar som ryms inom populationen är helt obesläktade. Jag har fått intrycket av att du är mycket väl bevandrad i de klassiska gamla Ö-teorierna och de antaganden som görs i dessa. Är det verkligen så att jag själv missförstått dem så komplett och det inte spelar någon roll varken hur stor givarpopulationen är eller vilket det genomsnittliga släktskapet inom denna populationen är?

    Anser du för övrigt att alla antaganden som ö-teorin kräver är uppfyllda? För ett drygt årtionde sen publicerades denna artikel i Nature: Indirect measures of gene flow and migration: FST≠1/(4Nm+1) (http://www.nature.com/hdy/journal/v82/n2/full/6884960a.html). Vad är din syn på detta? Har författarna fel?

    Punkt 2: Här kan det vara jag som har fel, men är det verkligen så att de två individer i den svenska vargstammen som har lägst släktskap ändå har en genomsnittlig inavelsgad som är högre än F=0.1? (Det är ju den genomsnittliga inavelsgraden som till största delen diskuteras i Skandulvrapporten.) Vad skulle till exempel den genomsnittliga inavelsgraden för svenska vargar bli om man avlivade alla vargar förutom den senast invandrade tiken (som nu befinner sig bland renarna) och en ättling till våra founders?

    • #4 av DagL på 17 december, 2012 - 21:50

      Min fru fyller 70 idag och jag har inte ansvar mot någon arbetsgivare eller någon annan lojalitet så jag väntar lite med att läsa genom Liberg och Sand noggrannare.
      3. Liberg och Sand antar att tillkommande invandrare är obesläktade. Antalet 380 och 7 invandrare per tio år bygger på det antagandet. Invandrarantalet skulle alltså vara större om principen för dess uträkning varit rätt och invandrarna besläktade. Men de två analyserna skiljer sig på ett avgörande sätt i vad analysen startar ifrån. Invandrarna är i verkligheten släkt med varandra och därför behövs fler för att sänka inaveln. En mer nyanserad diskussion av hur detta påverkar är önskvärd. Detta ändrar dock inte på Liberg och Sands slutsats att lågt vargantal och vargjakt medför snabbare sänkning av inaveln. Det finns en ytterligare svårighet i att inavel och släktskap är relativa och inte absoluta begrepp. Man sätter inaveln och släktskapet till noll där man börjar och mäter hur det förändras sedan startögonblicket. Men man kan inte göra så med en givarpopulation eftersom den har en struktur i tid och rum https://vargdag.wordpress.com/2012/12/03/95-av-vadda-naturvardsverket/ Man måste nog räkna med att heterozygotin hos verkliga vargpopulationer är 90 eller 95% från den ideala givarpopulationen och att kravet på den mottagande populationen kan sättas motsvarande lägre.

      En noggrannare analys av vad släktskapen hos invandrare leder till finns på https://vargdag.wordpress.com/2012/11/12/framtida-inavel-funktion-av-migration/ . Att invandrarna är släkt har kumulativ effekt och det är därför relativt ännu viktigare att utnyttja migranterna väl genom vargjakt och låga antal.
      2. Igen så förvirras du av de olika betydelserna av inavel. Jag tycker inte heller Liberg och Sand rör sig särskilt hemvant med begreppen och är inte säker på att deras begrepp är helt rätt och de trasslar ivarjefall till det. Jag tycker man skulle använda gruppsläktskap istället. Se utredning på: http://vargweb.wordpress.com/2012/10/19/genomsnittligt-slaktskap-2/ Om vi har två obesläktade och icke inavlade vargar så är gruppsläktskapet 0.25. Det finns fyra genom och chansen att två slumpmässigt dragna gener (med återläggning) är kopior av samma gen är 1/4. Detta kan också betraktas som inaveln på populationsnivå. De svenska vargarna är lika besläktade som helsyskon, dvs gruppsläktskapet för den svenska vargstammen är som gruppsläktskapet av två obesläktade vargar. Skjuter man alla vargar utom två obesläktade så har man inte vunnit ett dyft i genomsnittlig inavel om man ser begreppet som Liberg och Sand borde se det. Man måste vara selektiv vilka man skall skjuta! Vid låga vargantal och homogen population medför vargjakt att inaveln ökar, men detta är irrelevant för Liberg och Sands analys eftersom det inte gäller för den svenska vargen.

  3. #5 av Cullingman på 17 december, 2012 - 20:50

    Ett grattis är väl på sin plats Dag då det verkar som du fått lite gehör för dina argument till sist. Att kasta sig in i debatten med mina rudimentära genetik kunskaper tänker jag avstå, konstaterar endast att Per B:s sista fråga om hur genetiken skulle se ut om alla vargar utom en avlivades helt bortser från sårbarhetsanalysen som han väl känner till. Det är väl ändå genetik för en vargstam som befinner sig ovan den gränsen som är intressant.. liknar lite teknik från en vanlig vargförvillare om du frågar mig!

  4. #6 av Per Bengtson på 17 december, 2012 - 21:13

    Cullingman, jag tar mig friheten att svara på ditt inlägg, även om det här är Dag’s blogg, eftersom du i din kommentar tycks rikta kritik mot mig. Jag låter det vara upp till dig Dag att avgöra om det är okej att kommentera andra inlägg och kommentarer än dina egna. Det skulle vara trist om din blogg utvecklades till ett ställe där folk bråkar i kommentatorsfältet, annat än om olika vetenskapliga infallsvinklar och synsätt.

    Hur som helst, jag är inte ute efter att förvilla någon. Jag är bara en oerhört nyfikenhetsdriven människa som vill försöka förstå mig på vad det här handlar om ur ett vetenskapligt perpektiv. Det behöver inte alls vara sammankopplat med vad jag tycker om vargar rent personligen. Däremot håller jag med om att min fråga om vad den genomsnittliga inavelsgraden skulle bli om man avlivade alla utom de två (inte en) minst besläktade individerna är högst hypotetisk. Det var ett svar/fråga på Dag’s kommentar att det aldrig går att skjuta ner inavelsgraden till under F=0.1. Som professor emeritus med en gedigen karriär är jag ganska säker på att Dag förstår att även hypotetiska och rentutav orealistiska resonemang och scenarier ibland kan föra kunskapen framåt. Det är just denna nyfikenhet som driver de flesta av oss forskare och som gjorde att vi en gång valde att bli forskare! Dag’s blogg ger ett unikt tillfälle att diskutera just den här typen av frågor på djupet med en kunnig blogginnehavare. På till exempel Jakt & Jägares hemsida diskuteras vargfrågan med helt andra infallsvinklar. Jag säger inte att det är mindre relevant, men ur ett rent teoretiskt perspektiv är det nog bättre att föra djupgående teoretiska resonemang och diskussioner här om man vill lära sig något om just genetiken. Och jag lär mig genom att fråga eller påstå saker, och sen beakta och ta till mig svaren och eventuell kritik. Den enda jag är ute efter att förvilla är med andra ord mig själv. Kanske lär jag eller någon annan sig något på köpet?

    • #7 av DagL på 17 december, 2012 - 22:21

      Givetvis kan man använda en blogg till att kommentera kommentarer. Jag ser ju faktiskt vad som händer och kan ingripa om jag tyckte det spårade ur totalt. Det är ett helt riktigt påpekande av Cullingman att för praktisk vargförvaltning är distinktionerna mindre betydelsfulla. Men det är helt riktigt som Per Bengtson påpekar att för förståelse är det bra att tänka på extremer och det är ofta när man närmar sig gränserna som de intressanta sakerna händer. Att tänka över noll dividerat med noll gav oss nya matematiska redskap.
      Huvudredskapet att minska inaveln är migration. Jakt och lågt antal kan bara förstärka effekten av migration sådär 3 gånger. En reproduktiv migrant kan bli tre effektiva. Effekten av de två migranter som kom 2008 kan förstärkas så inaveln går ned någon procentenhet ytterligare, men för att få ner inaveln fem procentenheter fordras fler migranter..
      Jag håller tummarna för rödluvan och har svårt att förstå jägarnas aversion mot byrackan. Att hon får många valpar bidrar till att öka motivationen för vargjakt och lågt vargantal,, så jägarna borde stödja denna envisa kämpe!
      Jag har redan svarat i tidigare fråga.. Vill man förstå får man också försöka förstå vad jag skrivit på andra ställen innan man fortsätter.

  5. #8 av Anders Runnerus på 18 december, 2012 - 20:50

    Det var trevligt att få lite mer info om PerB. Vi drivs väl alla av viljan att förstå. Min drivkraft i detta är att försöka förstå när NVV och andra söker manipulera eller övertolka forskningsresultat så att de stämmer med övertygelsen att Projekt varg ska leda till en nutur utan mänsklig inverkan,Ekosofi.
    I forskningsrapporten finner jag några anmärkningsvärda saker.
    1. De flesta simuleringarna bygger på en effektiv migrant per år. Logiken bakom detta kan tyckas vara att vi måste nå ner till eller under F=0.1 (från knappt 0,3). Varför vill man pressa inaveln så lågt? Man gör bedömningen att populationen växer med cirka 15%. Borde inte tillväxten öka när inaveln sjunker?
    2. I tidigare resonemang har det ansetts tillräckligt med 0,2 immigranter per år. Denna redovisning ger ett balanserat inavelsmått på 0,22 med den invandringen. Alltså bättre än idag. MVP med dagens inavel blev max 100 om himlen ramlade ner mest varje årtionde annars skulle 50-60 räcka.
    3. Jag ser att forskarna brottas med dilemmat att just nu ha två herrar. NVV som sagt att de vill ha minst 380 vargar och Alliansen som tycks vilja driva mot 200 (troligen på grund av Brukarnas utbredda aversion och motstånd) konstigt att de inte tar 200 som huvudalternativ, data runt den nivån ger ju precis samma principiella svar som den högre nivån. Konstigt även att de inte vågar göra ett exempel där populationen omedelbart dras ner till 200 efter avlivning. Nu tar man ställning och säger att vi kan avliva 9 revir utan att riskera att pop minskar, varför det? Svaret ligger nog tyvärr i att de inte är helt objektiva i sina slutsatser, vargen är ju deras levebröd.
    Nu ska jag vara ärlig och påpeka att forskarna i slutklämmen påpekar att de inte tar ställning och att det inte finns vetenskaplig grund för att rekommendera imigrationsfrekvens, önskad inavelsgrad eller populationsstorlek. Men det kommer i slutet och borde lyst igenom i analysen.
    Slutligen Dag, ditt arbete har gett resultat. Ge hustrun en extra kram på födelsedagen.

    • #9 av DagL på 18 december, 2012 - 22:02

      1. När inaveln sjunker så stiger tillväxten i vargstammen något och därmed behövs ett något större jaktuttag för att hålla stammen konstant. Forskarrapporten tar inte hänsyn till att de invandrarde vargarna är reproduktivt effektivare eftersom de inte är inavlade eller släkt med de skandinaviska vargarna, detta ökar den effektiva migrationen lite. Logiken i att sätta F=0.1 är väl att rovdjursutredningen satte det som mål. Liberg och Sand har bl a i sin föregående rapport som slutkläm framhållit att F=0.15 verkar ge tillräcklig säkerhet.
      2. Med ”tidgare sammanhang” förmodar jag du tänker på vad som står i ”EU”s rovdjursriktlinjer, Där står minst en immigrant per generation, dvs 0.2. Man frågar sig varför man inte kan ta fasta på det när man diskuterar gynnsam bevarandestatus. 0.2 invandrare med vargjakt förefaller enligt rapporten Fig 7 ge F= 0,16, dvs ungefär vad Grimsö tycker räcker.
      3. I en ideal värld borde forskarna inte bry sig om vilken som är herre. Om två herrar har olika önskemål borde forskarna koncentrera sig på fakta, som kan belysa skillnaderna mellan dessa önskemål. Forskarnas resultat gör detta och stödjer entydigt ”låga” vargantal (200) och omedelbar vargjakt. Vad jag förstår passar därför rapporten utmärkt för alliansen. Forskarnas instruktioner (skrivna av naturvårdsverket) var de mest inavlade reviren. Man kan rikta stark kritik mot naturvårdsverket för formuleringen av instruktionerna, men kritiken mot forskarna blir mer modest. Eftersom storebror (EU) fortfarande vakar och eftersom tiden är så kort tror jag det är orealistiskt att vargjakten 2013 inriktas mot en faktisk sänkning av vargantalet 2013 utan får nöja sig med att det sannolikt inte höjs. Men naturvårdsverket har nog kvar ambitionen att höja vargantalet.
      Om jag känner att den energi som jag lagt ned gett resultat väntar jag med att tycka till om vargbeslutet kommer, . .

  6. #10 av Mats på 20 december, 2012 - 21:15

    Eu har på nytt lagt sig i och stoppat planerna på den starkt begränsade avskjutning som regeringen arbetat för.
    Brevet från EUs Janez Potočnik ligger på SRFs hemsida som en pdf: http://www.rovdjur.se/viewNavMenu.do?menuID=9&oid=4009
    I brevet ifrågasätter kommissionären vissa uppgifter på genetiska förbättringar som har givits honom i förvaltningsplanen.
    Nu till min fråga: Vad är din spontana reaktion på kommissionärens genetik resonemang och vad tror du kommer att hända efter detta?

    • #11 av DagL på 20 december, 2012 - 22:39

      EU förhindrar med stöd av naturvårdsverket den enda metoden som sänker inaveln omedelbart (selektiv vargjakt).Inte ens en inavelsänkande vargjakt av mycket liten omfattning tolereras.

      Varför utreder naturvärdsverket det viktigaste sist (hur selektiv jakt och varganatal påverkar inaveln) och inte först, Hur skall man förvänta sig att något som offentligörs någon vecka före jul skall sjunka in?.
      En del av EUs kritik är kanske riktig http://vargweb.wordpress.com/2012/12/14/vad-har-sverige-gjort-for-att-tillmotesga-eu/ kan te sig som riktig med det är naturvårdsverkets handläggning som är huvudorsaken. I sitt förra utlåtande trodde EU att en ny förvaltningsplan skulle träda i kraft till nyår. Varför hörde han isåfall inte av sig med sin kritik tidigare? Varför har inte naturvårdsverket kompetens som förstår vad de vad förvaltningsplanen skulle innehålla? Varför har EU så oklara regler? Varg har stötts och blötts i många år och möten, varför tycker EU inte det är tillräckligt utan det skall skrivas ny remissvar och nya sammanträden. Det är naturligt att man ofta klagar på tidsbrist och att man inte konsulterats, det verkar illvilligt att överdriva detta,
      Enligt naturvårdsverket fodras en migration som inte kan mötas på naturlig väg om man inte helt struntar i rennäringen. Vargflytt kanske inte heller går eftersom markägarna kommer att vara för negativa. Då kommer gynnsam bevarandestatus aldrig att uppnäs. Men EU lagen påbjuder att jakt skall förbjudas. Så EUs (och naturvårdsverkets) åsikt är ingen vargjakt förrän det naturliga taket nås.

      Noterar å andra sidan att EU låter Sverige bestämma antal och nödvändig migration (minst 1 per generation). Jag kan inte se något hinder att bestämma att dagens varg har gynnsam bevarandestatus. Eller 180 som naturvårdsverket ju givit sin välsignelse med undantag av en
      Ja det blir väl en blöt filt ett år till på andra frågor.
      Regeringen borde hålla ett vakande öga på naturvårdsverket beträffande de andra rovdjuren.
      Det blir svårt ,med en rovdjurspolitisk proposition våren 2013 med EU hängande över sig.
      Opållitlighet hos myndigheter och bristande förtroende för myndigheter och politiker kommer fortsätta att vara ett signum för rovdjurspolitiken ett decennium framåt,
      Eftersom naturvårdsverket hanterat frågan så dåligt tycker jag regeringskanliet skall sköta det i fortsättningen. All dokumentation finns ju nu.
      Sedan tycker jag man skall byta ut Lena Ek mot en minister från ett annat parti (moderaterna)., Det är för stor risk att vargfrågan gör att centern åker ut ur riksdagen annars, och det tycker jag är orättvist.

      Om det inte blir någon vargjakt och den nya färvaltningsplanen inte godkänns av EU före fölrsta april tycker jag Sverige skall sluta bry sig om EU och låta ärendet gå till domstol (det hade varit vettigare att gå till domstol direkt, det är den överenskommna metoden att slita tolkninghstvister.
      .

  7. #12 av Cullingman på 22 december, 2012 - 12:12

    Det verkar som att NV nu lyckats genom sin inkompetens komma till vargnivåer som man misslyckats hitta stöd för inom forskningen, tror faktiskt det är kraftigt underskott av förmåga på verket som till stora delar är orsak till kritiken som i stycken är befogad. skrev ett inlägg om det.. God Jul

    • #13 av DagL på 22 december, 2012 - 16:11

      Det är förvånansvärt att det på naturvårdsverkets inte finns tjänstemän som kan tolka EUs artdirektiv så att de kan skriva en vargförvaltningsplansplan som uppfyller EU-kraven utan får bakläxa, trots att naturvårdsverket borde insett att det var en viktig uppgift att skriva en för EU acceptabel förvaltningsplan. I rovdjursutredningen skrev fd chefen för Naturvårdsverket att man först skulle sänka inaveln och sedan öka antalet,, vilket visar att han inte hade en aning om hur strikta EUs krav är, Ropvdjursfrågorna bör flyttas till landbygdsdepartementet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s