Varg-bollen hos Naturvårdsverket

Bollen hos Naturvårdsverket!!!

Naturvårdsverket har gynnsam bevarandestatus för varg i uppdrag av regeringen. Frågan om nödvändigt antal diskuterades vid ett expertmöte på Naturvårdsverket 26/4.

Reflexioner efter expertmöte på Naturvårdsverket 26/4

Tillägg 130701. Naturvårdsverkets rapportering till EU har gjorts. http://www.naturvardsverket.se/upload/nyheter-och-press/Arter_boreal.pdf  Det framgår av dokumentet att Naturvårdsverket inte tagit ställning till om det finns tillräckligt många vargar eller huruvida varg har gynnsam bevarandestatutus. En kommentar i ett pressmeddelande ger intryck av att Naturvårdsverket förbereder en minskning av nödvändigt vargantal i en osäker framtid. Kommentarer: 1) Det förefaller som Naturvårdsverket påverkats av forskarskrivelsen; 2) Denna brist på ställningstagande ger inte vargkommitteen vad som fordras för att fullfölja sitt arbete på ett tillfredställande sätt och inte heller regeringen för att initiera skrivandet av en proposition. Titta på Naturvårdsverkets lägesrapporter april-juni. Expertmötet, forskarskrivelsen eller uppdraget att ta ställning till och motivera vargens gynnsamma bevarandestatus nämns inte, så det verkar inte ha hög prioritet hos Naturvårdsverket. Det var känt för Naturvårdsverket redan 22 oktober (möte med EU) att en omarbetning av förvaltningsplanen var nödvändig och att den borde vara baserad på ett vidare samråd. Naturvårdsverkets ansvariga åberopar vid intervju : ”Det är ännu inte klart vad som krävs. Det som diskuterats länge är inavelssituationen, och vi har fortfarande inte riktigt fått något klart och tydligt svar. Vi ska ha en öppen process där vi kan väga de olika forskarnas argument mot varandra, säger Marissink.”  Och ett annat uttalande:” ” Man frågar sig vad expertmötet 26/4 var tänkt att fylla för funktion om inte en process där naturvårdsverket kunde väga olika forskares argument mot varandra, och ställa kompletterande frågor om något var oklart för någon vid Naturvårdsverket. Naturvårdsverket borde utnyttjat tillfället, även om Naturvårdsverket huvudlinje inför expertmötet fastställts till att inte ändra sig.  Men istället tänker Naturvårdsverket tillsätta en ny expertgrupp med nya fräscha experter, i hopp om att Naturvårdsverket skall få något underlag till beslut i GYBS-frågan.

Här är en kommentar till Naturvårdsverkets misslyckande att bestämma GYBS för varg.

Tillägg 130620. Grimsö/Skandulv med flera har 130618 skrivit ett brev till Naturvårdsverket. Brevet kan nås genom att klicka här! Brevet påpekar att det framkom vid forskarmötet att den modell och de beräkningar som Naturvårdsverket byggt sin FRP på inte är relevant (minsta vargantal = 380). Dvs forskarmötet 26/4 stödjer inte att Naturvårdsverkets FRP bygger på vetenskaplig grund. Brevet föreslår att Naturvårdsverket minskar svårigheterna med vargförvaltning på det sätt jag föreslagit, genom att deklarera att svensk varg nu har gynnsam bevarandestatus. Brevet argumenterar för FRP =270 istället för Naturvårdsverkets 380, och utan att några övriga bivillkor skall uppföljas. Brevet följer min uppmaning till Skandulv/Grimsö att bringa ordning i vargkaoset! Bland undertecknarna finns sju från Skandulv/Grimsö. Nu återstår att se om Naturvårdsverket vill fortsätta att följa sin egen – av ingen expertis stödda – linje, som leder till fortsatt kaos i vargförvaltningen med de spin-off effekter det medför.  http://svenskjakt.se/Start/Nyheter/2013/06/kritiserad-vargmodell-underkanns-av-ansvariga-forskare/ . http://www.jaktojagare.se/aktuellt/slu-forskare-det-racker-med-270-svenska-vargar  . http://www.vargfakta.se/nyheter/forskare-270-vargar-ar-ett-lampligt-golv/.  http://michaelericson.wordpress.com/2013/06/25/somliga-gar-i-trasiga-skor/;  http://www.rovdjur.se/viewNavMenu.do?menuID=131&oid=4196  ; http://bilderblogg.se/politik/at-vem-forskar-man-pa-slu.htm ;  

Detta avsnitt är skrivet efter mötet (efter 26 april) och avser att beskriva vad det ledde till och hur det kan sättas i ett sammanhang i den mån jag får reda på något. Deltagare framgår av följande länk . Detta är hur Skandulvs nyhetsbrev beskriver mötet:  ”SKANDULV hade ett arbetsmöte med Naturvårdsverket 26 april ang. vargstammens genetiska status och hur genetiken ska bedömas vid resonemangen om kriterierna för s.k. Gynnsam Bevarandestatus (GYBS). Tre externa internationella populationsgenetiker deltog i seminariet. NV ska senast 30 juni rapportera till EU vargstammens status och vilken nivå man anser vara s.k. ”Favourable Reference Population”.  Uppnåendet av den nivån är ett av kraven för att stammen ska ha uppnått GYBS”  Det noteras att de forskare som valt modell och gjort de räkningar som Naturvårdsverkets starkt kritiserade åsikter bygger på (Laikre och Ryman) inte deltog vid mötet. Det spekuleras om att Laikre och Ryman inte utfört beräkningarna  vilket jag påstår (se sid 65 och Fig 1a i Liberg m fl 2009 rapport till Naturvårdsverket) och att Ryman inte ställer sig bakom förvaltningsplanen. Men Naturvårdsverket ordnade också ett forskarmöte om liknande frågor för alla rovdjur omedelbart före vargmötet. Inget om planerna inför mötena nämns såvitt jag kan se i Naturvårdsverkets ofta återkommande lägesrapporter om viltförvaltning. Tydligen var detta det föregående mötet med Ryman rum före konferensen, där han inte tyckte att beräkningarna var användbara, medan Burman, som bara var på vargkonferensen, verkade vilja hålla fast vid Ryman/Laikre beräkningarna. Som nämns nedan är 1500 vargar fortfarande en möjlighet. Svensk Jakt ansåg det vare en följd av mötet att Naturvårdsverkets nuvarande förvaltningsmodell skulle skrotas.  Här är Vargfaktas version av konferensen och turerna omkring.  Uppslutningen från Grimsö verkade förvånansvärt stor. Naturvårdsverket ställningstagande i GYBS frågan för varg är fortfarande ställd i dunkel bara två månader före rapportering till EU. Den 29/4 mötte Naturvårdsverket Svenljungagruppen (enligt nedan), en rapport ges på Svenljungagruppens hemsida, det verkar inte som om Naturvårdsverket ändrat uppfattning märkbart sedan före mötet 26/4, men Naturvårdsverket kanske verkade något mindre säkra på modellen. Att Naturvårdsverket inte ändrat inställning innebär också att vad som tillkommit 2013 som skulle kunna användas som motiv för högre golv inte accepterats av Naturvårdsverket som motiv för högre golv. Det förefaller uppenbart att mötet fredag 26/4 inte var tänkt att ge upphov till någon ändring, annars skulle ett möte med SvenLjungagruppen inte lagts in redan nästa vardag 29/4.  SvenLjungagruppens kritik i delar som jag hoppades skulle klarats upp på sammanträdet 26/4 ”Vi hävdade att vi med bred marginal redan i dag uppnått GYBS enligt art och habitatdirektivet. Men NVV påstod som väntat att genetiken måste förbättras. De kunde inte bemöta den kritik vi framförde att de utgår från en felaktig genetisk modell där deras referenspopulation har en inavelsgrad om F=0”…”Naturvårdsverket och EU-kommissionen själva hittar på krav som inte finns med i art och habitatdirektivet. Som till exempel att det ska krävas en inavelsgrad om högst F=0.10 och att vargstammen inte skall förlora mer än 5% genetisk variation på 100 år. Dessa krav finns inte i det avtal som Sverige har undertecknat och skulle därför inte hålla i en domstol”.

Forskarmötet
Naturvårdsverket har sedan hösten 2012 närt tanken på att bjuda in några forskare till en diskussion omkring varg-genetiken och FRP (behövligt vargantal) som en del av GYBS. Detta realiseras i slutet 26 april. En del av bakgrunden till diskussionen är att jag hävdar NV-planen är ovetenskaplig och missbruk av genetik. Bland de forskare som bereddes möjlighet att deltaga var: Olof Liberg, Håkan Sand, Linda Laikre, Ilik Saccheri, Pär Ingvarsson och Nils Ryman. Även jag skulle kunnat delta, men gjorde det inte. Jag har tidigare haft en liknande diskussion på Naturvårdsverket för ett halvår sedan som inte verkar givit någon effekt. Det kan ju också ha fördelar om den som kritiserat inte deltar, då blir de andra deltagarna mindre finkänsliga i eventuell motkritik. Det visade sig väcka en viss uppmärksamhet att varken jag, Laikre eller Ryman deltog. Ett bildspel jag delgav Naturvårdsverket då är här, bättre men inte mycket annorlunda siffror har beräknats sedan dess av Liberg och Sand (2012). Jag ger synpunkter inför den planerade diskussionen i denna bloggartikel, men de flesta synpunkterna är kända. Jag svarar troligen på frågor per email om det behövs. Så jag tror inte jag skulle tillföra så mycket, och har redan givit vad jag kan ge.

Jag tror nu inte den planerade diskussionen kommer att leda till någon förändring i Naturvårdsverkets skrivningar eller minska polariseringen och öka legitimiteten för den svårstyrda vargförvaltningen. Mina initiala kommentarer om Naturvårdsverkets beslut här.  Jag befarar att Naturvårdsverket ämnar fortsätta den okloka hanteringen av vargfrågan. Naturvårdsverket måste kunna förklara och motivera sina ställningstaganden och de måste också kunna motiveras av lokalt ansvariga på ett förståeligt sätt, och frågor måste också kunna besvaras på ett sätt så det framgår av den lokalt ansvariga förstår, tror inte nuvarande motiv går att förklara på ett trovärdigt sätt. Funkar inte detta blir politiken mindre trovärdig och legitim, och det får mindre acceptans att det är krav från EU och de svenska statsmakterna. Jag fruktar att detta blir svårt med nuvarande motivering. Jag hade hoppats att Skandulv/Grimsö skulle kunna använda sitt inflytande för att åstadkomma en förnuftigare vargförvaltning, men nu tror jag inflytandet på Naturvårdsverket är litet och Skandulv/Grimsö själv för disperat. Även om jag hoppas att det kommer att visa sig att jag har fel! Jag kommer i rött nedan att tillföra reflektioner om huruvida mötet kommer att leda till någon förändring, fast jag gissar att man får vänta till sista Juli med att få svaret.

Varför kommer inte Naturvårdsverket förändra beräkning om behövligt vargantal?

Den som har skrivit Naturvårdsverkets dokument är Per Sjögren-Gulve. Det är samma person som kallar till diskussionen, väljer deltagarna, organiserar och leder diskussionen, utformar ett dokument med ett förslag som distribueras inför mötet, för minnesanteckningar och verkställer eventuellt behövliga ändringar. Det är samma person, som skulle förlora mest prestige och anseende på en märkbar förändring.  Trots att NV haft ett halvår på sig att ändra uppfattning på grundval av kritiken har detta inte skett eller antytts att det övervägs, knappast ens inför mötet. Från den planerade diskussionen till dess att NV skall rapportera till EU är det två månader. Det är för knappt om tid om avsikten hade varit att förutsättningslöst tänka över ändringar, diskutera internt, utforma ändringar och fatta formellt beslut. Jag betvivlar att huvudavsikten med den planerade diskussionen är att NV skall få ett bättre underlag för sina förestående beslut om förvaltningsplan och rapport till EU.

Nej, jag tror diskussionen motiveras av andra skäl. Det viktigaste kanske är att den kommer att minska kritiken mot NV genom att forskare konsulterats. Diskussionen kan användas som ett ”alibi” av NV. Det är bra för Sveriges relationer med EU att hänvisa till att utarbetandet av rapporten till EU har föregåtts av seriösa diskussioner med Laikre och Ryman (se nedan). Dessa har ju framlagt ett eget alternativ, och har utpekats av EU-kommissionären som lämpliga granskare. Det är ju i och för sig inte fel att diskutera ibland. Beträffande varggenetikfrågorna existerar inte något objektivt diskussionsforum, men däremot stora motsättningar om hur den genetiska teorin bör tillämpas. Detta är självklart ett viktigt motiv för diskussion, även om jag knappast tror att resultatet kommer att reflekteras i de krav Naturvårdsverket avser att ställa för GYBS.

Skäl att behövligt vargantal borde ändras

Naturvårdsverket har för genetisk sårbarhet av den svenska vargstammen ställt kravet att högst fem procent av den genetiska variationsgraden får gå förlorad på 100 år enligt ett förslag från Allendorf och Ryman (2002). Enligt skriftlig uppgift från Naturvårdsverket i början av mars exemplifieras detta med att heterozygotigraden (ett mått på genetisk variation) för fem år sedan skattats till 0.57 och inte får sjunka under 0.54 om 100 år. Naturvårdsverket hävdar att detta fordrar 4 invandrare per varggeneration vid en vargstam på 180 och 3.5 invandrare vid 380. Detta stämmer inte alls med data från den verkliga skandinaviska vargpopulationen. Sedan de två invandrare kom in 2008 har den observerade heterozygotigraden ökat från 0.57 till 0.63, och antalet genvarianter (alleler) har under samma period ökat med 29 %, och om de tre senaste invandrarna inkluderas blir ökningen 49 %.(siffror enligt Liberg/Grimsö). Enligt Naturvårdsverkets beräkningar borde den låga invandringen i stället lett till en minskning av den genetiska variationen! Teorin säger att det räcker med en invandrare per varggeneration för att den genetiska variationsgraden skall öka samtidigt som inaveln minskar. Naturvårdsverkets påståenden däremot stämmer varken med teori eller observationer. EUs rovdjursriktlinjer (guidelines) kräver bara en invandrare per varggeneration, men Naturvårdsverket kräver alltså mer än tre gånger så mycket!

De forskare som uttalat sig har inte stött Naturvårdsverkets beräkning. Naturvårdsverkets förslag bygger på en gemensam rapport 2009 med kapitel med olika författare (leverantörer). Laikre och Rymans bidrag var det som Naturvårdsverket gjort till sitt. Det noterades vad man inte var överens om. De fem forskare som deltog utöver Laikre och Ryman ansåg att det räckte med mindre invandring (och alltså färre vargar vid samma invandring) än Laikre och Ryman. En majoritet av de forskare Naturvårdsverket anlitade ansåg alltså att det behövs färre vargar och lägre invandring för att nå GYBS. Det blir än mer anmärkningsvärt att förslaget inte utsatts för någon extern granskning när det fick så dåligt forskarstöd första gången det lades fram. Möjligen kan man se att den ansvariga faktiskt talat med mig som en granskning, Då blir vi sex forskare (mot två) som tycker kraven för GYBS ställts för strängt som det framförs i Naturvårdsverkets förvaltningsplan. Enbart det borde kunna vara motiv att sänka krav, som inte kan väl motiveras.

Vad är vetenskapligt fel? De värden Naturvårdsverket presenterat på grundval av beräkningar av Laikre och Ryman (2009) bygger på att en vargpopulation med konstant storlek avskärmas från en mer omfattande homogen moderpopulation. Då stämmer beräkningarna matematiskt, men saknar relevans för svensk varg! Den svensk/norska vargstammen har grundats av ett mycket litet antal invandrare. Eftersom grundarna var så få har den svensk/norska vargstammen avsevärt lägre genetisk variation än ”moderpopulationen”, och då krävs radikalt mycket lägre invandring för att hindra den genetiska variationen att minska.

Skäl för Naturvårdsverket att anpassa sig till alliansens/regeringens förslag!

Regeringen/alliansen har på grundval av Naturvårdsverkets beräkning föreslagit att 180 vargar skulle vara tillräckligt för att uppfylla kravet på tillräckligt bevarande av genetisk variation. Naturvårdsverket ansåg då detta skulle fordra alltför stor immigration. Men eftersom migrationsbehovet är långt lägre, och den naturliga invandringstakt vi haft senare tid räcker, så bör Naturvårdsverket ansluta sig till regeringens linje. Det viktigaste skälet är att beslutet då blir vetenskapligt grundat, eftersom den genetiska variationen inte sjunker alls. Beslutet uppfyller det krav som Naturvårdsverket självt valt på genetisk sårbarhet i Naturvårdsverkets tolkning, och hållit fast vid ett halvår utan att själv ifrågasätta trots kritik. Att inte gå lägre i antal kan motiveras med några lättformulerade skäl, ett är att undvika att komma nära det golv som den demografiska sårbarhetsanalysen ger. Ett beslut i denna riktning skulle ge principiell enighet mellan regering, huvuddelen av de politiska partierna och naturvårdsverk. Stor riksdagsmajoritet kan påräknas med måttliga komplikationer och justeringar (kanske en uppjustering till 200 för att få med socialdemokraterna). Det skulle dessutom medföra acceptans från huvuddelen av de som bor och verkar nära varg och större acceptans för varg- och valpflytt eftersom konstruktioner kan göras så att operationerna kopplas till en sänkning av vargtrycket. Behovet av framgångsrika valp-flytt och varg-flytt blir lägre och hanterbart stort. Ökning av genetisk variation och minskning av inavel uppnås snabbare och till lägre kostnad. GYBS behöver inte invänta att valp-flytt lyckas eller förutsätta en svårnåbar immigrationsnivå. EUs önskemål om förvaltningsplanens innehåll (se nedan) blir lätt att tillfredsställa. Osäkerheten om hur många vargar NVs krav faktiskt kommer att medföra undanröjs. Det blir svårt att fälla Sverige i en juridisk instans om Sverige vetenskapligt motiverat att varg har gynnsam bevarandestatus. Eventuell juridik blir då beroende av vetenskapliga detaljdiskussioner, vilket nog verkar avkylande på juridiska instanser. Meningsfull vargförvaltning kan påbörjas omedelbart. Handlingsförlamning, osäkerhet och uppgivenhet skulle brytas.

Sakkunniga forskare har nämnt olika uppfattningar om det vargantal som borde räcka för GYBS, det sista året inom intervallet 125-1500, det är inte svårt att uttrycka vetenskapligt stöd för lägre krav än Naturvårdsverkets. LCEIs rovdjursriktlinjer är inte allvarligare menade än att de nu är svåra att hitta, men här är senaste länken.

Om Naturvårdsverket skriver att varg har gynnsam bevarandestatus återgår kontrollen av varg till Naturvårdsverket och Naturvårdsverket slipper förödmjukelsen och minskningen i trovärdighet genom att Naturvårdsverkets beslut upphävs av domstolar. Det finns inget i EU-direktivet som hindrar att ge varg gynnsam bevarandestatus, det är bara Naturvårdsverkets egna ambitioner som hindrar.

Kritik från värnare och EU kommer hur Sverige än gör. Rättsliga förfaranden och fortsatt polarisering kan inte undvikas med säg 400 vargar, men effekterna av rättsliga förfaranden och polarisering mildras av ett bestämt och klart agerande stött av Naturvårdsverk, Regering och Riksdag. Minst 180 vargar bör enligt min mening innebära omkring 200. Att den naturliga invandringen stödd med vargflytt räcker stöds av att två nya invandrare efter flyttning till Tiveden inte verkar vandra mot norr. Det finns tungt vägande allmänna skäl för att ha minst en migrant per generation, eftersom det hindrar att den Skandinaviska vargstammen genetiskt driver allt längre bort från resten av den Nordeuropeiska metapopulationen och en mindre migration gör det långsiktigt svårt att betrakta den nordeuropeiska metapopulationen som en enhet. Skälen för högre immigration är dock långt mer specifika och kontroversiella och kopplade till subjektivt satta överdrivet höga krav.

Händelse i slutet av mars. Dels möte Svenljungagruppen Lena Ek och dels gjordes ett uttalande från Helene Lindahl att naturvårdsverket var helt inställda på 380 medan Lena Ek klargjorde att regeringen arbetade för ett lägre värde ner till 180.  Det framgår att Naturvårdsverket har uppdrag att utarbeta GYBS till slutet av juni. Svenljungagruppen påpekade att Naturvårdsverkets beräkning är fel, vi skulle istället utgå från hur vi kan få en bättre vargstam. De ansåg (som jag) att dagens varg kan ges gynnsam bevarandestatus. Man avser att följa NVs arbete med GYBS (hur nu detta skall gå till).   Det verkar inte som regeringen givit upp att Naturvårdsverket skall finna vägar till >180 vargarDet är en klar målsättning för regeringen och då måste Naturvårdsverket tydliggöra för regeringen varför detta inte kan uppnås med andra argument än de felaktiga som använts hittills. Tydligen skall förutom forskarna också Svenljungagruppen ha ett möte med Naturvårdsverkets relevanta tjänstemän, undrar vad som kommer först, forskarna eller Svenljunga? Svenljungagruppens föredragning visas här.

Beställd underlagsinformation, som inte var känd vid Naturvårdsverkets ställningstagande, stödjer regeringens 180 alternativ

I december färdigställde Liberg/Sand på Naturvårdsverkets uppdrag en rapport om selektiv riktad jakt. Denna visade att sådan jakt kan fördubbla effekten av invandrare och att lågt vargantal förstärker effekten. Hänsyn till denna nya information har inte tagits vid Naturvårdsverkets nuvarande FRP-analys. Först när alla tre underlagsrapporterna från Skandulv/Grimsö inför GYBS-beslutet kommit in har Naturvårdsverkets beställda underlag blivit komplett. Denna tillkommande information stödjer både lägre antal och effektivare invandring, och ställer alltså regeringens 180 vargar i en väsentligt gynnsammare dager än höstens FRP-analys. Visserligen var rapporten rykande ny när den presenterades och tillämpades på jakten 2013, men sedan dess har tiden medgivit tillräcklig granskning.

EUs kritik angående förvaltningsplanen har inte resulterat i någon märkbar reaktion eller åtgärd på Naturvårdsverket

I pressrelease 10 juli 2012 skrev EU-kommissionären: “…the management plan should indicate how and when the favourable conservation status of wolves will be reached, what would constitute a sustainable population size, and what measures will be taken to improve the genetic status of the wolf population. The plan must be able to withstand scientific scrutiny, notably the definition of a minimum viable population of wolves.” I brev 19 dec 2012 skrev EU-kommissionären: ”…no scientific review…not convinced …able to withstand scientific scrutiny…there seems to have been none on this very first attempt at defining favourable conservation status…lack of information on measures to improve the genetic status…..too hypothetical… making the status of the population dependent on future, unpredictable events…no clarity on how the genetic status will be effectively improved….unless some real and concrete steps to improve the genetic status.” Det förekommer även ett missförstånd av kommissionären orsakad av förvaltningsplanens utformning: “immigration is central for the … loss of genetic variation”, kommissionären borde skrivit “…increase of genetic variation”.

Det verkar inte som Naturvårdsverkets förvaltningsplan hittills påverkats av EUs kritik. Efter dessa påpekanden från EU kommer FRP-avsnittet att genomgå hård prövning i kritisk anda under hösten. Den planerade diskussionen kan kanske i obetydlig mån ses som tillmötesgående mot EU. Jag är dock övertygad om att mycket av EU-kritiken skulle bortfalla om Naturvårdsverket kunde bestämma sig för att dagens varg har GYBS eller ännu hellre att vargen 2010 hade det. Granskningen under hösten skulle då förmodligen bli mer saklig omkring denna sakfråga, istället för att lämna fältet fritt med den nu föreliggande icke vetenskapligt underbyggda beräkningen.

Förvaltningsmål och GYBS krav är inte samma sak

Önskemål på immigration och inavel. En intressant fråga är hur Naturvårdsverket i rapporten till EU kommer att behandla immigrantkravet? För att uppfylla riktlinjernas krav räcker det med att en migrant per generation. Varför göra det svårare för Sverige genom att ställa högre svenska krav?; Och huruvida Naturvårdsverket avser att ta upp något krav på inavelsreduktion – där har ju EU-direktivet inte några krav alls – skall Sverige lägga in det som GYBS-krav och på eget initiativ påfordra hårda svåruppfyllda krav som det inte finns någon massivt forskarstöd för? Kommer sådana ingredienser angående GYBS i rapporten bli föremål för någon form av extern diskussion?

Förvaltningsmål bör sättas högre än GYBS-krav. Jag tycker NV kan skriva in förvaltningsplanen: ”NV eftersträvar att sex flyttade djurparksvalpar skall träda i reproduktion i den svenska vargstammen före 2024”; ”NV eftersträvar att åtta nya immigranter skall reproducera sig i den skandinaviska vargstammen före 2023”; ”NV avser att anpassa uttaget till en stam på minst 220 vargar intill dess en ny immigrant trätt i reproduktion”; ”NV har inte för avsikt att medge ett så stort uttag, så att stammen beräknas bli mindre än 200”; ”NV eftersträvar att inaveln i den svenska vargstammen skall reduceras till F=0.15 och den genetiska variationen höjas i motsvarande grad före 2026”. Problem med sådana målsättningar uppstår först när de görs till förutsättningar för GYBS och därigenom hinder för förvaltning; hinder för att nå förvaltningsmål; försämrad samlevnad med varg; försämrat förtroendet för myndigheter och statsmakter, och ger varg en oproportionerlig stor roll i miljövård.

Tusen år framåt En generell föreskrift för långsiktig hållbarhet (tusentals år) är Ne>500 dvs N>2000. Jag håller i princip med om detta, men anser att detta inte är ett motiv för ett högre golv än man kommer fram till med andra resonemang. Skälet är att det inte behövs större kontakt med andra populationer än som behövs av andra skäl och att kontakten kan sträcka sig längre och göras vidare med valpflytt. Jag tycker dock det är en god idé att i förvaltningsplanen ha ett kort resonemang varför man inte tror att det behövs mer omfattande migration än av andra skäl (minst en effektiv immigrant/generation) och påpekandet att migrationen med valpflytt troligen kan göras både större och ”djupare” om så skulle fordras. Kunskapen om hur meta-populationer fungerar i allmänhet och för varg är låg, vilket dock inte motiverar höga vargantal. Det ter sig osannolikt det behövs en större population i Sverige för tusenårigt bevarande av en internationell population än hundraårigt bevarande av en svensk med minskad inavel och ökad genetisk variation. Därför bör man inte kräva en större vargstam av detta skäl. Om mot förmodan kunskapen eller utvecklingen (drastiskt minskat vargantal i Ryssland) om några decennier skulle motivera det, så finns möjligheten till omprövning.

Det kanske blir 1500 vargar…

Laikre, Ryman mfl. har i en artikel i Conservation Biology 2013 föreskrivit 1500 vargar för Sverige (minst tusen sexuellt mogna, dvs. två-åringar). Artikeln argumenterar emot jakt bl a eftersom vargjakten påstås ha signifikant ökat inaveln. Deras signifikanstest betecknar jag ”statistikmissbruk” och de data som visas är även i övrigt tendentiöst för att motsäga att jakten minskade inaveln. Detta är en tidskrift med ”peer-review system” och författarna anses vara auktoriteter på området. Eftersom studien bekostats av Naturvårdsverket finns det anledning att förmoda att resultaten kommer att falla i god jord hos Naturvårdsverket. Kopior har cirkulerat sedan november, då uppsatsen presenterades som en del i en licentiatavhandling, och några av resultaten har presenterats via dagen eko i höstas. Kopior har bifogats de överklaganden rörande vargjakt som Naturskyddsföreningen genom sin advokat Alarik lämnat in. Alarik är vän med den EU-jurist som handlagt den svenska vargfrågan och dess möjliga framtid vid EU-domstolen. EU har säkert både haft tillgång till och sympatiserat med artikeln, och har kanske samarbetat omkring den. Att EU-kommissionären i brev i slutet på december till Lena Ek föreslog Laikre och Ryman som lämpliga granskare för den svenska vargförvaltningen kan ses som en fingervisning om vad EU önskar.

Ett brev till tidskriften Science har publicerats i slutet av mars. Brevet påstår att selektiv jakt inte kan minska inavelnVäsentligt längre diskussion om brevet på nederdelen av den artikel som länkas till här. Författarna har utnyttjat tillfället till att komma med subjektiva värderingar i tidningsreferaten istället för att i objektiva ordalag klargöra resultatet. ”this is just one example of how scientific results can be misinterpreted to justify a particular policy by ignoring the broader scientific context.” In fact, only immigration will lead to a lasting reduction of inbreeding.” Den rapport som författarna hänvisar till visar dock att reduktionen av inavel per migrant kan mångdubblas genom selektiv beståndsbegränsande jakt, vilket är viktigt just eftersom det inte kommer så många migranter, även effekten av redan skedd immigration kunde förstärkas genom den begränsade jakt som föreslagits som inte skulle hindra en fortsatt tillväxt av vargstammen och slutligen har åtgärden att flytta vargar från norr till söder fått framgång genom att två invandrare från Finland vid finska gränsen nu flyttats till vargbältet och tycks stanna där och sannolikt kommer att få valpar i vår. Således ger brevet till Science en direkt missledande bild av situationen och jag betraktar brevet som ett exempel på det missbruk av vetenskap, inte för hur den appliceras men hur vetenskapen läggs fram av författarna till brevet. Bilden förvirras ytterligare genom att den muntliga beskrivning de två som uttolkat sitt syfte med brevet inte stämmer med brevet, men det har väl mindre betydelse. Brevet indikerar en strävan till stora vargantal (1000 eller mer).  Uppsatsen och brevet garanterar att ”vargvärnarorganisationerna” med visst fog under de närmaste åren kommer att hävda att den mest kvalificerade delen av vetenskapen kommit fram till att det behövs fler vargar och man inte får avliva någon. Den höga polariseringsgraden kommer säkerligen att vidmakthållas några år till.

Brevet inskärper ytterligare vikten av att Naturvårdsverket ger vargen gynnsam bevarandestatus nu, så att en inavelsreduktion Naturvårdsverket, Regeringen och alla andra är överens om är önskvärd kan genomföras på effektivaste sätt.

Det är därför mycket bra att Naturvårdsverket nu diskuterat hur Naturvårdsverket ser på och hantera förslagen/påståendena i Laikre mfl. (2013) och även Chapron mfl. (2013). Naturvårdsverkets inställning klargörs förhoppningsvis vid diskussionen med forskarna.  Det är tragiskt att vargkriget nu nått så långt att forskarnas publicering i vetenskapliga organ nu måste betraktas med misstänksamhet eftersom det ofta är för subjektivt, vad utfallet än blir kommer det inte att räcka för acceptans att hänvisa till att ”forskarna” har sagt det. Ett mer vetenskapligt synsätt på FRC frågan från Naturvårdsverket kanske skulle reducerat utvecklingen åt det hållet och då kanske också givit bättre acceptans för det beslut som väl så småningom kommer.

Naturvårdsverket skall (vad jag förstår) rapportera Sveriges ställningstaganden om GYBS till EU i slutet av juni. Sedan blir det en diskussion på EU-planet om Sverige och andra EU-länders rovdjursförvaltning. Har Sverige då lämnat en vetenskapligt bristfällig GYBS-rapport ökar sannolikheten att Sverige uppmanas att följa föreskrifterna i Laikre mfl. (2013). Det vore intressant att höra Naturvårdsverkets attityd till en sådan utveckling. Jag delger inte här min inställning till artikelns slutsatser, men det står en del i andra blogginlägg.

, , ,

  1. #1 av Wolf is my Soul på 23 mars, 2013 - 11:17

    Reblogged this on Carinas space and commented:
    Naturvårdsverket behöver säkert lite ordentligt ”kött på benen”, dvs faktiska fakta om hur dåliga förutsättningar den svenska vargstammen verkligen har genetiskt – på sikt, om inte ”nytt blod” tillförs.Nu kanske de kan fatta vetenskapliga beslut baserade på faktiska omständigheter? Kan alltid hoppas..

    • #2 av Michael Ericson på 23 mars, 2013 - 11:51

      Carina, du som verkar veta, kan väl berätta om vargstammens ”dåliga förutsättningar”? Tror du verkligen på dessa ”sagor”?

      • #3 av Wolf is my Soul på 26 mars, 2013 - 16:21

        Michael, jag antar att du är läskunnig och kan använda din dator till mer än att skriva dumma kommentarer med, annars ska jag ge dig lite hjälp på traven. Googla ”svenska vargstammen inavel” så hittar du – inte sagor – utan fakta.

      • #4 av Michael Ericson på 26 mars, 2013 - 20:41

        Ja, var och en blir ju salig på sin tro. Själv tror jag inte för ett ögonblick på att vargstammen skulle lida av någon inavelsdepression. Tror du villkorslöst på allt som forskarna säger? Du kan läsa det här, inte på något sätt i vetenskapligt syfte, men som en tankeställare. Det är fortfarande inte förbjudet att tänka själv i det här landet. /M

      • #5 av Wolf is my Soul på 28 mars, 2013 - 14:40

        Jag håller med dig, var och en blir salig på sin tro. Låt oss lämna det där. Du och jag är inte överens och har skilda åsikter och tankar, punkt slut. Jag kommer alltid att hålla fast vid att alla levande varelser har ett existensberättigande i sig självt, oavsett vad andra tror och tycker. Inklusive rovdjuren.

  2. #6 av KE på 23 mars, 2013 - 17:45

    Ja Dag, ett är säkert, naturvårdsverket gör inte själv som de anser ”saker ska skötas”, de är inte adaptiva för fem öre. De är fast i gamla strukturer av styre, som förmodligen Anders Bjärvall stadfäst. Då handlar det om 500 vargar och sådan instansningar frångår man i alla fall inte så länge Bjärvall lever. Konsekvenser av vargar, berördas åsikter och kostnader är samtliga av underordnad betydelse. Jag delar din kritik av hur naturvårdsverket hanterar frågan, men inte dina förslag om lämpligt antal vargar. Det finns ju inget vetenskapligt stöd alls för att vi ska hysa vargar i Skandinavien. Det är en fråga för oss själva att avgöra, och strider de mot EU: s kommissionärer och andra ska vi ta en allvarlig diskussion om vi ska vara andra mer till lags än vår egen befolkning. I senaste årens turbulens och brott emot EU: s olika krav på det ekonomiska området, bör denna fråga tillhöra oväsentligheterna.

    Du skriver: ”Den svensk/norska vargstammen har grundats av ett mycket litet antal invandrare.” Ja du har helt rätt, men vilka och hur de kom hit är oklart. Som du kanske vet, säger den norska Dna-undersökningen som jag ett antal gånger refererat till på egen bloggsida (http://rovdjurspolitik.wordpress.com/norsk-dna-undersokning-av-3-vargar/) något annat. Vår Skandinaviska vargstam härstammar inte ifrån invandrare från Finland eller Ryssland.

    Naturvårdsverket har fastnat i ett dilemma, de vet inte hur de ska komma vidare, därför chansar de och kör på i samma spår som Anders Bjärvall utstakade från början av 70-talet.

    • #7 av DagL på 23 mars, 2013 - 18:22

      Bilden av Bjärvalls inflytande du ger stämmer dåligt med den bild J&J ger http://www.jaktojagare.se/aktuellt/bjarvall-ville-endast-ha-cirka-tio-vargar .
      Enligt fördraget med EU SKALL Sverige ha en livskraftig vargstam. Jag har i en artikel på Newsmill uttryckt att det räcker med minimum 125 vargar för det,

      EUs attityd mot Sverige i vargfrågan är nog ingen vinstaffär för EU som helhet och knappast heller för ”bevarandeintresset” som helhet.. Men så är det ofta i krig, det finns bara förlorare fast alla slåss för upphöjda mål.

      Inte ens Naturvårdsverket, som har störst ”makt”, framstår som en vinnare. Varken i egna eller andras ögon.

      Undrar om det finns någon enda i Sverige som tycker att vargfrågan nu ligger precis som denna önskat?

  3. #8 av Älgflugornas Herre på 23 mars, 2013 - 19:37

    Intressant, mycket intressant. Men inte blir man speciellt uppmuntrad utan snarast rätt uppgiven.
    Jag hoppas att du omvärderar ditt deltagande i mötet, jag är av den åsikten att du kan tillföra mycket där, trots de till synes riggade spelreglerna.

    • #9 av DagL på 23 mars, 2013 - 20:03

      Ett skäl att hålla sig borta är att jag inte vill ses som medansvarig till att naturvårdsverket håller fast vid sin linje. Det här med ”gisslan” och ”alibi” du vet. Sedan blir jag ju friare att skriva något elakt i framtiden. Slutligen har jag framfört budskapet här och i höstas personligen till naturvårdsverket, och skulle jag komma på något ytterligare viktigt har jag en månad på mig att skriva in det här, så jag har inte så mycket att tillägga för egen del. Däremot skulle det vara skoj att se och höra några av de andra i verkliga livet.
      Dessutom börjar jag tröttna på varg, jag repeterar mig själv och tjatar om samma saker, det känns inte utvecklande längre. Även om jag får respons är det inte tillräckligt mycket, jag försöker ge vetenskapliga argument, och dessa pekar i allmänhet mot många vargar. Men få försöker förstå och använda dessa mer sofistikerade argument eller arbeta för att deras högsta representanter gör det. Det är relativt få som ger länkar till mina blogginlägg även när det är relevant. Så jag räknar med att ta en time-out i bloggandet nu.

  4. #10 av Kenneth Erikson på 23 mars, 2013 - 20:19

    Dag.

    Tyvärr föll en nolla bort i min första kommentar, 17:45, det ska stå 5000 vargar. Så står det i Riksdagsbeslutet från 2001 och det är det som fortfarande gäller. Jag menar absolut att Anders Bjärvall är ansvarig för den siffran, liksom naturvårdsverkets nuvarande stelbenta hållning. Bjärvalls citat är av intet värde, han ville minsann annorlunda.

    Hela sveriges rovdjursförvaltning, inkl. Grimsö och Skandulv, vill ju ännu inte se de negativa konsekvenserna av förd politik. Tycker inte du det är märkligt som har ett förflutet som pragmatisk skogsgenetiker?

    Mvh
    KE

    • #11 av DagL på 25 mars, 2013 - 09:09

      Jag tror inte det finns någon som inte ser de negativa konsekvenserna. Men uppfattningen om orsakerna, vems felet är och lämpliga åtgärder varierar ofantligt.

      5000 nordeuropeiska vargar behöver inte innebära mer än några hundra i Sverige.
      Mvh Dag

  5. #12 av Björn Isaksson på 25 mars, 2013 - 11:37

    Naturvårdsverkets handläggning av vargfrågan borde granskas. Jag fattar inte att ett verk tillåts att ha en annan agenda än de folkvalda.
    NVV är boven men regeringen tillåter att dom kör sitt eget race.

    • #13 av DagL på 26 mars, 2013 - 09:47

      Man kan väl kritisera statsmakterna för att beslutet om minst 380 vargar inte har utsatts för någon som helst granskning utanför naturvårdsverket sedan en rapport om genetisk sårbarhet från Skandulv/Grimsö mottagits av naturvårdsverket. När värden utanför naturvårdsverket fick höra talas om rapporten var naturvårdsverkets beslut redan fattat. I den mån beslutet fått någon granskning är det min, som inte godkände naturvårdsverkets beslut. När förslaget först lades fram som en del i ett sammanhållet paket tyckte de fem forskare, som inte deltagit i den delrapport där som nu antagits av NNV, att delrapporten ställde för omfattande krav och ”högst 180” inte krävde så stor invandring.

  6. #14 av Björn Isaksson på 26 mars, 2013 - 17:17

    Det är ju också så att i NVVs förslag fanns alternativet 180 vargar med och man ville inte bestämma vilket alternativ som skulle gälla utan vände sig till regeringen. Då uttalade regeringen att 180-alternativet ska gälla och fick strax efteråt stöd av Socialdemokraterna. Därmed borde saken vara biff i en demokrati!
    Men nejdå, NVV fortsätter att argumentera för 380-alternativet och struntar fullständigt i de folkvalda, Helen Lindahl -Vik går till och med ut i en debattartikel och fortsätter att driva 380-linjen! Vad ska vid med politiker till om tjänstemän på ett verk kommer undan med att visa långfingret till de folkvalda och fortsätta i sitt eget spår?
    Jag finner det märkligt att det får förekomma att ett verk driver en helt annan agenda än den beslutade och att enskilda tjänstemän kan driva helt egen politik.
    Djupt odemokratiskt.
    Jag hoppas att en granskning av NVVs hanterande av vargfrågan kommer till stånd, det här kan inte vara korrekt.

    • #15 av DagL på 29 mars, 2013 - 07:47

      Vad som står är en tabell med alternativen 180 och 380 och där väljer Naturvårdsverket 380 eftersom det bara fordrar 7 invandrare på tio år medan 180 fordrar 8, vilket Naturvårdsverket bedömmer orealistiskt högt. Det ter sig inkonsekvent att göra så stor affär av den lilla skillnad, beträffande Junselevargen säger Naturvårdsverkets GD att vargpolitiken inte kan stå och falla med en enda varg, men det är ju just vad Naturvårdsverket gör i samband med antalet.

  7. #16 av Mats på 28 mars, 2013 - 13:03

    Nu verkar Naturvårdsverket påstå att de aldrig har haft något 180 vargs alternativ och att det är 380 som gäller. Enligt dom är det tydligen Lena Eks egen siffra som inte heller regeringen står bakom. Skulle inte regeringen stå bakom sin egen miljöminister och om så inte är fallet hade man väl yttrat sig i anslutning till uttalandet för flera månader sedan?
    Det börjar att bli mer och mer tydligt att Naturvårdsverket driver sin egen agenda och undviker att lyssna på sin uppdragsgivare riksdagen.
    http://www.jagareforbundet.se/de/Swedische-Jagd/Nyheter/Nyheter/2013/03/Okad-forvirring-om-mal-for-vargstammen-1.46584/#.UVQn7B8SL58.facebook

    • #17 av DagL på 28 mars, 2013 - 13:33

      Det belyser ju behovet av en forskardiskussion som verkligen kan påverka naturvårdsverkets beslut om GYBS..
      Att Helene Lindahl så envetet håller fast vid 380 utan att hänvisa till den planerade forskardiskussionen styrker mitt intryck av att syftet med forskardiskussionen är ett annat än att diskutera vargbehovet, eftersom naturvårdsverket en gång för alla tycks ha bestämt sig..

  8. #18 av Per Bengtson på 30 mars, 2013 - 16:41

    Dag, jag tror du har missförstått brevet i Science, alternativt har du fått andrahandsuppgifter och har inte kollat upp originalinformationen. Det som kritiseras som missbruk av vetenskapen i ganska hårda ordalag är den selektiva jakt som du själv förespråkat. Det ger en viss tyngd att science valt att publicera detta brev.

    Mvh,
    Per B.

    • #19 av DagL på 30 mars, 2013 - 17:03

      Hej Per.
      Du kan ha rätt i att det är troligt att jag ägnar mer uppmärksamhet åt de uttalanden i tidningar artikeln har givit möjlighet till än att tolka själva artikeln. Kritik av hur de beräkningar som Liberg och Sand gjorde på uppdrag av naturvårdsverket i december 2012 tror jag de själva välkomnar. Jag välkomnar också rimligt objektiv kritik av där jag ger argument för selektiv jakt på dessa sidor eller i andra sammanhang. Men ingen sådan kritik kommer från vargforskare. Om man anser det är missbruk av forskning att skjuta varg så anser man också det är missbruk av Laikre och Rymans beräkningar 2009 som Lena Ek stödjer sig på. Jag anser också dessa beräkningar är missbruk av vetenskap även när Naturvårdsverket argumenterar för 380 med samma beräkningar. Det är bara en varg per tio år i migration som skiljer de olika värdena åt, och GD säger angående Junselevargen att vargpolitiken står eller faller inte med en varg. Kritiken i Science verkar mest vara riktad mot att man dämpar vargstammens tillväxt och inte varför man gör det.
      Uttryck som nonsens och liknelse vid hypotetisk inavelssänkande hackspettsjakt är visserligen hårda ord,, men höjer knappast förtroendet för sakargumenten, och bidrar mer eller mindre medvetet till fortsatt stark polarisering och provocerar till reaktioner i liknande ordalag istället för att mana till eftertanke.
      Eftersom det kostar 20 dollar att läsa brevet så motverkar sättet det presenteras att någon läser mer än vad som står i tidningen. Jag erbjuder härmed plats på denna blogg för en artikel om de fyra Grimsöforskarna som skrivit brevet skulle vilja upprepa och förtydliga tankarna här. Jag kommenterar bara i kommentarer. Det skulle göra att budskapet gick fram i en mer nyanserad form. Tillägg 130401, författaren Jens Karlsson har meddelat vad han egentligen menar och det är möjligt han accepterar erbjudandet.
      Är det sådana som jag, som utpekas som en oansvarig forskare, som när jag påpekat att selektiv jakt och lägre vargantal leder till att man når en inavelssänkning och ökning av
      den genetiska variationen med färre invandrarare och till lägre kostnad ochj på kortare tid försummat att informera om att det finns risk att denna kunskap missbrukas till att motivera ett lägre vargantal?
      Mvh Dag

  9. #20 av Bernt Edvinsson på 30 mars, 2013 - 22:19

    Hej Dag.

    Jag håller med dig att vi ska ha en liten stam i Sverige för att minska ”Problemen”.Om vi nu ska ha varg i Sverige…?
    Men min fråga är var dom ska vara? Där har faktiskt du tror jag ett svar på problematiken. Med varg flytt eller hopp om invandrande vargar…. eller?

    Med vänlig hälsning Bernt Edvinsson SD Årjäng.

  10. #21 av Bernt Edvinsson på 30 mars, 2013 - 22:34

    Hej Dag.

    Jag har läst boken ”Varg förvaltning i förfal-Destruktiv landsbygdspolitik”
    som boken beskriver vore det tycker jag att få till en lösning politiskt med en varg stam norr om Torne Älv.

    Med vänlig hälsning Bernt Edvinsson SD Årjäng.

    • #22 av DagL på 30 mars, 2013 - 23:44

      HEj Bengt
      Eftersom jag som genetiker ser genetiska fördelar med en relativt liten stam idag och inga genetiska nackdelar med en stam över 200 långsiktigt (förutsatt trolig immigration). Då känns det inte fel att inte låta stammen bli större än cirka 200 pga de upplevda problemen, som tillväxer när stammen blir större. Detta bör vara förenligt med EU fördraget. Jag har ingen starkt personlig uppfattning om fördelning i landet, det ligger utanför vad jag har stor kompetens i (genetik) att tycka något med vikt. Men det käns som ekologisk roulette att låta vargen bli större i varglänen. Fördraget säger att varg skall finnas i hela landet. Därför vore det motiverat med en något mer omfattande närvaro i norr och söder, men en något minskad i vargbältet. Men problemen med får och hundar är större i söder och med renar i norr, och i vargbältet har man vant sig, så större delen av de 200 bör nog finnas i vargbältet också i framtiden. Ca en föryngring i Stockholms län och en i Uppsala län (dvs liten expension där). Bra om det finns ett revir inom säg sex mil från många av de stora städerna (typ Stockholm, Göteborg, Uppsala, Västerås, Örebro, Karlstad, Falun, Gävle), eftersom stadsbor uppskattar vargnärvaro mer än glesbyggdsbor och bör ha ett revir inom räckhåll för en söndagsutflykt, och de får de då läsa mer om angripna sällskapshundar och så i lokalpressen och får större förståelse för problemen med varg, och acceptansen ökar på landsbygden om de delar problemen med storstadsregionerna. Men det räcker med något enstaka revir så nära per stad, eftersom vargarna faktiskt orsakar mer olägenheter i tätbebyggda områden och själva undviker sådana områden. Kanske 2 föryngringar per år i Götaland (exklusive Bohuslän norr om Uddevalla, Dalsland och Tiveden). En närvaro i Norrland kan nog göras bäst med säg 20 vargar i reservat mycket långt i norr enligt Karl Hedin m fl förslag. Det blir då en brygga för naturlig invandring och relativt få männskliga störningar av dessa. Några renbetesområden får läggas ned, men i gengäld kan man hålla ganska vargfritt i resten av renbetesområdet. Som sagt bara lite personligt spånande.
      Med vänlig hälsning Dag

  11. #24 av Stockholmaren på 1 april, 2013 - 23:35

    Varg – FÖR mycket genetik. Alla politiker VET nu att Naturvårdsverket med alla till buds stående medel försöker maximera vargstammen och därmed skadorna och kostnaderna för vanliga svenskar och alla andra djur i vår natur. Alla politiker borde förstå att det är en fanatisk kvasireligiös skara tjänstemän och ”forskare” som nu försöker skapa egen makt och inkomster genom att tvinga på svenska folket fler vargar än de behöver. Dag, kan du som genetiker förklara på vilket sätt den inavlade mer eller mindre avsnörpta randpopulationen av förmodat ryska vargar som nu finns i vargbältet, skulle kunna bidra eller bli ett hot mot den stora ryska populationen i öster på flera tiotusentals individer.
    Jag köper INTE att argumentet för att det ska finnas varg i Sverige är att något föråldrat och partiskt EU-direktiv. Jag köper INTE att argumentet för att ha varg i Sverige skulle vara att det är viktigt för bevarandestatusen av Canis Lupus Lupus som finns i tiotusentals ”genetiskt friska” exemplar i Ryssland.
    Skulle det inte vara bättre för den globala populationen att ALLA vargar i Sverige togs av daga i syfte att minska den totala risken för inavelsdepression?

  12. #25 av DagL på 2 april, 2013 - 00:08

    Det är ”fullständig” politisk enighet om att det skall finnas en livskraftig vargstam i Sverige, det finns inte en enda riksdagsman som offentliggjort annan åsikt, så enstaka röster emot rubbar det inte. Inaveln i den svenska vargstammen är INTE på något sätt ett hot mot den ryska, tar sig en svensk inavlad varg dit får avkomman inaveln noll. Den svenska vargen ger ett bidrag till den internationella vargstammen, den internationella vargstammen gagnas inte av att den svenska försvinner. Det genetiska bidraget blir avsevärt större om den svenska vargstammen blev mindre inavlad, Men några hundra svenska vargar blir förstås ett ganska litet bidrag jämfört med det hundra gånger större bidraget från andra länder. Det kan bli färre vargar i Ryssland så småningom när landet utvecklas, och då blir de svenska vargarna en större del av den nordeuropeiska vargen. Kan en finsk/rysk varg trava till Sverige så förekommer det åt andra hållet också.

  13. #26 av Sven på 6 april, 2013 - 23:59

    Selektiv jakt

    Jag skulle vilja fråga Dag Lindgren om effekten av selektiv jakt. Jag är inte riktigt säker på om evolutionshastigheten till hör det genetiska ämnet men jag frågar ändå.

    Som jag uppfattar det så är problemet med vargarna, enligt vargmotståndarna, inte inaveln utan det faktum att vargar tar hundar och får.

    Antag att inflödet av nya gener är stort nog för att hindra inaveln. Detta kan göras genom att i ett antal revir sätta ut en vargunge i en varglya och plocka bort två vargungar. Detta skulle minska vargantalet och samtidigt öka den genetiska variationen. Om man varje år tillsätter en vargunge med nya gener i fem revir per år så bör det räcka. Ett sådant förfarande borde kunna accepteras av både vargvänner och vargmotståndare.

    Antag vidare att man skjuter alla vargar som springer in i byar och jagar katter, dödar hundar eller jagar får. Om en varg har tagit några får så är det ju inte ett rättegångsförfarande där det gäller att få tag på den skyldige utan att de har en olycklig genetisk disposition. Skjut hela den flocken! Detta skulle få en stark selektiv effekt.

    Du känner säkert till den ryske forskaren Belyaev som på ett fåtal generationer lyckades få silverrävar att bli mycket tama. Motsatt effekt, att få vargar att bli mycket mer skygga, bör kunna göras.

    Hur snabbt skulle en sådan jakt ha effekt på beteendet? Skulle det räcka med några få generationer eller skulle det ta 100 år?

    • #27 av DagL på 7 april, 2013 - 00:31

      Tanken kan tänkas att det går att genetiskt ändra den vilda vargen genom selektiv jakt inriktad mot flockar. Man kan bokföra flockens syndaregister för hundar och får. Utgående från det kan man rikta jakt mot de värsta flockarna. Det är förhållandevis enkelt att göra. Djuren i flocken är släkt och detta kan vara ett skäl till likartat beteende som blir registerbart eftersom man går på samlad statistik snarare än individer och denna statistik styr borttagande av flera individer. Ett problem är att mycket av beteendet är ett sas socialt arv, flockens historiska traditioner snarare än genetiskt arv. Men även om det inte är genetiskt så är det en fördel att ta ut skadliga flockar, och så småningom så ser man om det var genetiskt. Det kan vara värt en diskussion om tio år, när och om inaveln har reducerats med selektiv jakt, så vi fått rutin och erfarenhet.

  14. #28 av Jörgen Bergmark på 9 april, 2013 - 22:33

    Skrämmande läsning du bjuder på, det är med blandade känslor jag ser att du inte tänker medverka på mötet. Naturligtvis så förstår jag att du inte vill vara ett alibi för NVV och å andra sidan så kommer mötet nu att bli en klubb för inbördes beundran.

    Du gör ett viktigt och bra jobb!

  15. #29 av DagL på 28 april, 2013 - 16:06

    Detta är ett utdrag ur ett inlägg på Glöersens blogg ” http://jagareforbundet.se/sv/aktuellt/jagarbloggen/2013/04/vargstammen-har-gynnsam-bevarandestatus/ ” om att Laikre och Ryman inte deltar i sammträdet.
    av Per Bengtson 2013-04-26 22:38
    Dag Lindgren, ”Lidberg och Sand står som ensamma författare på den rapport som NVV baserat sina GYBS siffror på. De har citerat Laikre och Ryman, Forslund, med flera i rapporten, men du kan knappast kritisera Laikre och Ryman för att Lidberg och Sand citerar dem när de skrivit sin rapport till NVV. Hur skulle det kännas för dig om du fick stå som ansvarig för en rapport som någon annan författat enbart för det faktum att det citerat beräkningar som du gjort i ett annat sammanhang? Skulle du gå till ett möte och försvara en rapport som du inte skrivit? Det är rentutav skandalöst att de ska få ta stryk för att någon annan drar felaktiga slutsatser utifrån deras forskning.” … ”…Lidberg och Sand. Det är de som har producerat rapporten, och är det några som ska kritiseras så är det de. Och om det är någon som misstolkat Laikres och Rymans forskning så är det de, inte NVV. Lägg skulden där den hör hemma.”

    • #30 av DagL på 2 maj, 2013 - 08:23

      Liberg och Sand skrev en genetisk PVA rapport som inte innehåll något originalarbete utan bara en översikt av vad som gjorts som kunde användas. I denna översikt ingick en Figur från en rapport till Naturvårdsverket 2009 med ett kapitel av Laikre och Ryman där Fig 1A ger den felaktiga informationen. Jag tror Naturvårdsverkets bearbetning inskränker sig till linär interpolation från figuren. NNvs och Liberg och Sands delansvar inskränker sig till att de vidarebefordrat beräkningar de inte borde vidarebefordrat. Överdriven auktoritetstro?

  16. #31 av Kurt Ericson på 3 maj, 2013 - 20:20

    Jag har ingen erfarenhet av vargavel, däremot en viss erfarenhet av hundavel. Inavel är inget problem i en vild stam. Det styr sig självt. Vad jag tror är att i sinom tid kommer även den mest övertygade ”kramare” att få ändra sin uppfattning. Vargen kommer att tvinga dem till detta. Förstår inte dessa människor vart vi är på väg med den romantiska rovdjursuppfattningen kommer de en dag att förstå det när de har ett av de helgade rovdjuren i knäet. Eller i strupen. Men kanske man då anser att ”ett visst svinn får man räkna med” för den goda? sakens skull.

  17. #32 av DagL på 4 maj, 2013 - 17:21

    Nu har förvaltningsrätten stoppat selektiv jakt. Selektiv jakt hade potential att öka den effektiva invandringen så att den blivit tillräckligt stor för att det skulle räcka med alliansens 180 vargar istället för Naturvårdsverkets 380 enligt Naturvårdsverkets beräkningar. Så domstolen har tagit ställning för dubbelt så många vargar i Sverige!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s