Riktad jakt på varg

Denna artikel diskuterar mest riktad jakt och dess beroenden av immigration och antal i anslutning till uppdrag från Naturvårdsverket och den resulterande rapporten. 

Den övre delen av artikeln är i olika shatteringar av rött, och skrivet efter att rapporten i Dec 2012 publicerats, Det som är i grönt i nedre delen är skrivet mellan att uppdraget gavs och rapporten publicerades.

Detta är en kort analys av hur Grimsö rapporten om riktad jakt har påverkat skrivelsen med EUs kommsionärens underkännande av den nuvarande svensaka förvaltningsplanen. Mina mer personliga kommentarer i fett kursivt.

Skäl som EU-kommissionären anger i sitt brev 121219 och som är kopplade till Grimsös rapport 121215

EU-kommissionen (s1) anför uttalanden av Liberg  som bevis för att processen har varit för snabb och inte tillräcklig grundlig  EU-kommissionen använder svårigheter att förstå skillnaden mellan inavelsändringar i procentenehet inavel jämfört med inavelsändringar i procent av tidigare inavel (s 3) för att misstänkliggöra Lena Ek. Denna förvirring kan uppstå även mellan skolade genetiker. Det är en tragikomiskt effekt av att politiker har erfarenhet av att misstänkliggöra partifiender och därför har svårt att avstå från denna typ av polemik. 

Grimsö rapporten nämner 5-10 vargfllockar (s3) vilket inte är få vargar. Det är inte känt hur forskarnas resultat faktiskt skulle ha tillämpats, och Grimsö kunde ha antytt hur en interpolering till noll flockar kan göras, men jag tycker räkningen ger en utmärkt illustration av jakteffektens storlek. Eftersom nu jakten visat sig ha så stor effekt så finns det inte längre skäl att blygsamt tala om mycket begränsad jakt.

Uppdraget resulterade i en forskarrapport till naturvårdsverket 121215 som offentliggjordes 121217 och finns här. Den nedre grönmarkerade delen av detta tillkom innan rapporten, den övre   röda är en kommentar efter rapporten.

Med selektiv vargjakt förstår rapporten att vargflockar som omfattar invandrare och F1or.

Rapporten gör troligt att vad jag kommit fram till är kvantitativt i rätt storleksordning. Jag beräknade att selektiv jakt fördubblade effekten av migranter. Rapporten jämför selektiv jakt med slumpmässigt uttag i Fig 2 och intrycket är att selektiv jakt ger en ungefär dubbelt så stor sänkning av inaveln under i övrigt lika förhållanden, dvs selektiv jakt fördubblar effekten av migranter. Formellt är det: Lindgren D 2011. Licensjakt minskar inaveln. Svensk jakt 2011(8): 34-35.    Jag har använt denna faktor 2 på många webartiklar och också i tidningsartiklar:  Lindgren D 2011  Vargens inavel måste sänkas – men EUs åtgärder förstör. Land Lantbruk 38:45. Jag kan i fortsättningen hänvisa till det Liberg och Sand 2012 och fortsätta att använda faktorn 2.

  • Rapporten styrker att selektiv vargjakt väsentligt förstärker effekten av immigranter.
  • Rapporten styrker att selektiv vargjakt 2013 och 2014 sänker inaveln väsentligt utan nya migranter.
  • Rapporten styrker att en mindre vargstam förstärer effekten av migranter.
  • Rapporten ger mycket starka motiv för en beståndsbegränsande selektiv jakt 2013 och 2014.
  • Rapporten styrker bortom rimligt tvivel att selektiv jakt har en plats i vargförvaltning tills inaveln märkbart reducerats
  • Rapporten gör ganska troligt att inaveln kunde reducerats med knappt en procentenhet av  selektiv jakt som höll stammen konstant 2013. Länkar:   Rapporten beskrivs i Vargfakta.

Kritik (inte allvarlig):

  • Det går inte att verkligen fatta alla aspekter av den använda modellen. Den ena referensen till Forsberg gör ytterligare hänvisningar bakåt, och Forsberg 2011 hittar jag inte på webben. Jag utgår därför huvudsakligen från vad som står i Liberg och Sand (2012).
  • ”Genetic data includes those effects of inbreeding on litter size that have been recorded in the present wolf population (Liberg et al. 2005).” Jag förstår faktiskt inte om detta innebär att heterosiseffekterna diskonteras eller ej, jag tror att det syftar på medeltal, men varför finner då Anders R en högre kullstorlek vid samma antal och F? Jag utgår trots denna mening från att heterosiseffekten inte beaktats och den verkar också större än enbart F=0. Immigranterna verkar så att säga ha något i stil med F=-0.1.
  •  ”recorded probabilities for changes between life history stages (e.g. from pup to dispersal stage and further to territory establishment, and eventually to reproductive stage etc.) including data on reproduction and stage specific survival” men det står inte parbildning, parades vargar ihop av simulatorn? Annars vet man inte vad inaveln av avkomman var, fast för invandrare och F1 är den ju noll men är det använt för litter size?
  • ”Migrants are regarded as effective, i.e. they have the same probability to survive and breed as native animals.”. Av ordalydelsen får man uppfattningen att många vargar som räknas som immigranter inte går i avel. Beskrivningen skulle kunna tolkas om att ”effective” inte används som det brukas i populationsgenetisk litteratur. Där menas med ”effective” något i stil med vad det svarar mot i ideala vargar som alla beter sig lika. Antalet effektiva vargar i den svenska vargstammen är ungefär en fjärdedel av antalet vargar. Förmodligen menar författarna något annat än vad som står, men det skapar osäkerhet om vad som menas.
  • ..”we have treated migrants as adult wolves, coming in to the population with the same probability to survive and breed as adult native wolves.” , betyder det att migranter kom in som tvåringar som levde vid första parningsmöjlighet (senvinter)?
  • Man jämför vid samma antal ”effektiva” =” reproduktiva” migranter. Men detta är inte bara en funktion av migrationen utan också av jakt-regimen. Skördar man slumpmässigt så blir det färre migranter som blir ”effektiva” än om man inte skördar migranter eller inte skördar alls. Detta leder till att effekten av selektiv skörd jämfört med slumpmässig skörd underskattas när den jämförs vid samma antal effektiva migranter, och det är en relativt stor underskattning. Sedan kan man diskutera hur ”rättvis” denna underskattning är. Men jag tror att detta sas gör att man får ett intryck av att selektiv jakt är mindre effektiv än den är.
  • Om nu det nu är ”effektiva migranter” och detta minskar vid given migration efter random harvest, hur kan man då bestämma att det är exakt 1 effektiv migrant per år som i Figur 2A?    
  • ”Genetically selective harvest therefore was simulated by excluding migrants and their offspring (F1´s) from the harvest. Apart from migrants and F1’s the harvest was random.”  Detta förenklade antagande skiljer sig från hur det faktiskt går till och det är svårt att bedömma exakt hur. Om man skjuter partnern till en migrant eller F1 innebär det en minskad reproduktion och alltså att modellen underskattar jakteffekten om den tillåter det. Om man inte jagar i F1 reviren så skyddar man också F2 de första året/åren. Man kan skjuta strövande F1 or men det skedde inte 2010 eller 2011 så det förefaller ett litet problem. Slutsatsen är att effekten av selektiv jakt verkar underskattas av modellen som använts.  
  •  ”When the targeted population level was higher than the start population, there was no harvest until the population reached the target level.” Detta underskattar ”i princip” den inavelsreduktionsbromsande effekten av höga populationer och kan vara en bidragande förklaring till observationen att effekten blir mindre än ”förväntat”. Det kan också leda till att man överskattar effekten av valpflytt eftersom den likställs med vuxna vargar.
  • Jag är också mänsklig och har inte lagt ned veckor på den här granskningen, så det finns säkert direkta misstag av mig förutom feltolkningar och onödiga delar och repetitioner
  • Många av mina påpekanden nedan i grönt känns som att hälla vatten på en gås. De negligeras. Det finns mycket i vargdebatten på alla nivåer som inte fungerar särskilt bra. Men rapporten är ändå bra och det som jag tycker är viktigast är med.
  • Det framgår inte om en individs släktskap med sig själv ingår. Troligen använder räkningarna fel metod och blir inte helt rättvisande.
  • Uttryck som average inbreeding coefficient förekommer ofta och det är inte klart om det är ”populationsinavel” (R/2) som avses. Detta är inte bra. Uppstramning av terminologin önskvärd.
  • Det vore bättre och troligen effektivare att räkna med coancestry och gruppsläktskap så sambandet med F framgår klarare.
  • Det framgår inte tillräckligt klart hur efffektiv selektiv jakt är vid en nivå som håller vargantalet konstant
  • Det förefaller inte som att det beaktats att man kan få högre effektivitet om man inte skjuter alla i en familj.
  • Länkarna till Naturvårdsverkets webb fungerar sällan. Jag har tidigare skrivit och klagat, även till milöministerns presssekreterare i hopp om att regeringen skulle vilja se sina länkar till Naturvårdsverket att fungera och fått brev från Naturvårdsverkets informationsansvariga som ursäktat sig med ny web. Men även efter detta fungerar länkar till Naturvårdsverket ofta kort tid eller bara ibland. Kritik till Naturvårdsverket!
  • Det finns ingen litteraturöversikt vilka andra som har funnit att låga populationsantal och jakt kan vara bra för att sänka inaveln. Är det en originalupptäckt?
  • En större del av rapporten borde ägnats åt selektiv jakt.
  • En större del av rapporten borde ägnats åt 0.4 invandrare per år så att man täckt in det intervall naturlig invandring kan ge
  • Det beaktas inte att tillförda vargar är effektivare än befintliga (bl a eftersom de inte är inavlade).
  • Det står inte hur lång en varggeneration är. Eftersom teoretiska beräkningar räknar per generation försvårar det kontrollen av överenstämmelsen mellan teori och praktik.
  • Rapporten har använt en modell av Forslund som jag tidigare kritiserat för att den låg som underlag för det felaktiga resultatet att vargantalet inte spelade någon roll, vilket har medfört mycket begreppsförvirring under åren. Misstänksamheten mot programmet är stort eftersom Grimsö eller Forslund själv inte velat kommentera/diskustera/försvara och den kan sägas bli ändå större eftersom nu en viktig slutsats från programmet (att antalet inte spelar någon roll) modifierats. Eftersom det nu verkar egendomligt att höga migrationer ger så liten effekt så ter det sig troligt att detta helt enkelt beror på ett programfel. Oviljan av Grimsö att diskutera detta är definitivt inte förtroendeingivande, men så är det med varg att diskussionen förs inte i ett sånt klimat så att man kan lita på ens ”vargforskarna”.
  • Jag förstår inte tabell 1 och texten ovanför. Det står ”Two years of selective harvest, where in each harvest bout ten packs with the highest relatedness are taken out, will reduce the average inbreeding coefficient among potential offspring to active packs from 0.260 (autumn 2012) to 0.229 immediately after the second harvest in winter 2014 (Table 1). This corresponds to a 12 % reduction of the inbreeding level. Approximately 55 % of this effect comes from the protection of migrants and their first generation offspring (F1´s), and 45 % from the selection of the most inbred packs among the rest of the population.” Är det skrivfel ”most inbred” och avser highest relatedness”. Tabell 1 är två kolumner R/2 och F i avkomman. R/2 ger bara 55% av skillnaden i F. Det borde inte vara så. Kan det avse något med att skydda F1or? Hur många F1 revir finns det? R/2 borde var det rätta. Jag har en känsla av att jag gör fel när jag i tidningar skriver 12% , det blir mindre om man går på R/2. Det ger en mindre än hälften så stor effekt att ta bort de 5 värsta som de 10 värsta fast det definitionsmässigt borde ge mer. Om jag inte var pensionerad tror jag inte jag vågat skriva i tidningen vad jag gör nu, jag är för osäker på hur rapporten skall tolkas.
  • Rapporten framför en teoretisk formel. Exakt överenstämmelse av simuleringsresultaten är inte förväntad. Varken mot mina tidigare approximativa skattningar eller den teoretiska modellen. Dock skulle man förvänta sig en diskussion vad orsaken till skillnader kan vara, och hur övertygade författarna är att den använda simulatorn verkligen producerar riktiga resultat.
  • Det är ungefärlig överenstämmelse även om inte exakt, egentligen överraskande att simuleringarna stämmer så bra med ö-modellen. Det är många förutsättningar för ö-modellen som inte är uppfyllda, därför skulle det inte förvåna mig om skillnaderna mot jämvikts F blivit mev annorlunda, och sannolikt högre för simuleringen än formeln, men det stämmer alltså ganska bra. 
  •  Generationstiden är troligen något lägre än fem är och blir ännu lägre vid uttag, vare sig det är random eller selektivt. Det finns en artikel om det med en utvärdering från den svenska vargstammen https://vargdag.wordpress.com/2011/11/21/generationstid-lagre-an-formodat/  som gör troligt att generationstiden är 4.5 år och inte fem år och dessutom sjunker vid uttag. Man skulle därför förväntat sig högre jämviktsvärden för F vid en viss invandring per år än vad jämförelsen utgående från en generationstid på fem år givit upphov till.
  •  Nedan visas en tabelljämförelse med jämviktsinaveln som funktion av reproduktivt framgångsrika migranter per år. ”Formel” visar i en kolumn vad det skulle blivit enligt Wrights ö-modell med formeln F=1/(1+4M) (denna formel visas och diskuteras i Liberg och Sands rapport) och M = 1 migrant vart femte år. I nästa kolumen visas vad Liberg och Sands simuleringar givit (Fig 1A och Fig 3). Och i den sista kolumen jämviktsinaveln vid selektiv jakt (som skonar invandrare och deras avkommor).
    Inavel vid jämvikt som funktion av reproduktiva immigranter
    Immigranter/år Formel Simulering Sel jakt

    0,1

    0,33

    0,28

     

    0,2

    0,20

    0,22

    0,15

    0,5

    0,09

    0,13

     

    1

    0,05

    0,08

    0,04

    Antagande: Distinkta gen 5 år    

     

  •  Man förväntar sig att ö-modellen och simuleringen borde visa samma beroende av jämvikts F av antalet immigranter. Men det gör de inte och skillnaden är ganska stor. Varför?  Varför blir jämviktsinaveln så låg för 0.1  immigranter per år? Jag blir intuitivt misstänksam att något inte stämmer när avvikelsen i beroendet mellan vad man skulle förvänta av ö-modellen och vad simuleringen ger är så stora.
  •  Den selektiva jakten borde slå igenom på samma sätt som en ökning av antalet immigranter. Men den selektiva jaktens relativa effekt verkar mindre för 0.2 immigranter per år än för 1 immigrant per år. Varför?
  •  När man tillför många immigranter vid hög inaveln så borde den inavelsänkande effekten vara nära proportionell mot antalet, men beroende är mindre proportionellt än jag tycker det borde vara (se Fig 4 där höga F borde spegla inverkan i början och såleder 200 borde ge nästan halva tiden jämfört med 400). Men det verkar vara tvärtom att antalsberoendet blir mer uttalat när man kommer i närheten av jämvikts F. Konstigt!
  •  Simuleringar ger bättre och säkrare resultat än formler om de är riktiga, men de blir som svarta boxar – ett litet fel kan ge stora effekter. Hur säker är man på att simuleringen verkligen funkar? Har den t ex jämförts med andra simuleringar? Har man gjort rimlighetsanalyser (sätt in extrema men förutsägbara värden). Jag är misstänksam mot Forslund eftersom det inte är en särskilt bra reaktion av en forskare när en senior professor säger att han har problem att förstå. Den normala reaktionen är då – att notera intresset och söka efter förklaringar på vad som är svårt att förstå. Det finns många exempel på att vad som verkade kontraintuitivt först verkligen var riktigt som antalsoberoendet. Hör man ingen reaktion så ökar chansen att skälet är att det är en varg begraven någonstans (eller var det hund ordspråket sa?). Men vargforskning är ju som jag påpekar i brevet om Skandulv lite speciell.    https://vargdag.wordpress.com/2011/10/07/forslunds-inavelsberakningar/      Det har ju nu visat sig att det faktiskt inte var någon god ide att ha många vargar, som Forslund tolkades som och nog gav underlag till att tro, och därigenom bidrog med spikar till det nuvarande varg-kaoset. Det verkar som om den svårighet jag skisserar ovan fanns redan då, hur mycket har det grubblats över detta sedan den här varningsflaggan restes? 

Naturvårdsverket utannonserade 121012 ett utredningsuppdrag http://www.naturvardsverket.se/Start/Naturvard/Nyheter/Utredning-om-riktad-jakt-pa-varg/ Detta är ett mycket stort steg framåt i en riktning jag efterlyst snart två år. Bra naturvårdsverket!!! Det är rätt väg, men för sent och inte tillräckligt långt på vägen och för pressad tidtabell. Men bättre sent än aldrig!!! Det är också bra att naturvårdsverket gör uppdraget synligt på webben. 

Jag har uppmaningar till uppdraget, uppdragsmottagarna har varit medvetna om detta, jag har inte bedömt exakt hur det uppfyllts men slutresultatet blev så bra man kunde hoppas!

Jag går igenom uppdraget under ungefär följande rubriker

Ny licavhandl popgenetik
Vad eftersträvas egentligen när det sägs att låg inavel eftersträvas?

Det är troligen inte effektivt att rikta sig mot revir med speciellt hög inavel och kanske inte ens särskilt låg genetiskt status
(Knepigt att hålla isär selektions-effekten av jakt och effekten av antal)
Uppmaning att utsträcka analysen över alla nivåer av genetisk status
Uppmaning att jämföra program som håller vargantalet konstant på 200 och 500 vargar
Släktskap gör att riktad jakt är ett än viktigare verktyg
Misstänksamhet mot att resultaten inte hinner ligga till underlag för jakt 2013

Kan forskarna och naturvårdsverket vara objektiva?
Tro att det behövs tid att smälta resultaten
Olyckligt i naturvårdsverket presentation och tílltänkta tillämpningar

Ny licavhandl popgenetik

Linda Laikre och Nils Ryman gjorde i början av november uppmärksammade uttalande i dagens eko,  som dagens ekochefen förklarade med att de redogjorde för ny forskning, trots att det inte vad jag  eller andra kunde märka ingick någon ny forskning i inslaget. Men jag hittade något som kan vara relevant ny forskning även om det inte  på något sätt nämndes i inslaget på  http://www.popgen.su.se/index.php
http://www.popgen.su.se/Licentiatavhandling_MijaJansson_Abstract.pdf Ett icke hållet lic-seminarium med en icke åtkomlig uppsats där det står en relevant mening som jag citerar nedan,
Licentiate seminar: Conservation genetics of dogs and wild wolves
tisdag kl 14:00, 2012-12-11  Plats: E306.

Mija Jansson will present and defend her licentiate thesis ”Assessing inbreeding and loss of genetic variation in domestic dogs (Canis familiaris) and wild wolves (Canis lupus) using pedigree data”

Evaluation committee: Professor Mats Amundin, Linköping University (chair), Docent Hans Temrin, Professor Bengt Karlsson

Det står i slutet på abstraktet: ”Using pedigree analysis we showed that continued hunting of the population will make it less likely to reach genetically based Favourable Conservation Status (FCS) criteria that are required by biodiversity legislation within the European Union”

Jag tror jag kan gissa vad det rör sig om och hur jag kan kommentera det, men det kan jag förstås inte förrän underlaget blir tillgängligt.

Vad eftersträvas egentligen när det sägs att låg inavel eftersträvas?
Länk https://vargdag.wordpress.com/2011/10/23/genomsnittligt-slaktskap-berakningsmetod/ Inavel kan ha flera olika meningar, vilket kan orsaka problem, även för en specialist. Inavel syftar oftast på en egenskap för en individ. Denna inavel kvantifieras med ett mått mellan 0 och 1 som kan tolkas som en sannolikhet. Inavelns värde blir samma som hur besläktade föräldrarna är, som i facksammanhang lämpligast betecknas coancestry (”samanor” på svenska, men det är inte särskilt vedertaget). Kinship används ofta, men är ibland dubbelt så stort, och sambandet med inavel blir då komplicerat. Att det är något som inte stämmer med individ-inavel för inavelns betydelse för vargstammens framtid inses t ex genom att både en invandrare och dess avkomma har inavel = 0, trots att ingen av invandrarens men hälften av avkommans gener är samma som i resten av vargstammen. Det är en inavel på populationsnivå som eftersträvas vid selektiv jakt. Populärt kan man sätta det som den inavel det skulle bli om alla vargar fick barn med varandra, men riktigt rätt är inte det heller. Jag har föreslagit att beteckna det gruppsläktskap (group coancestry). Genomsnittligt släktskap duger, men är lite långt. Vad uppdraget egentligen gäller skulle alltså kunna vara att utse de vargar eller revir vars avlägsnande ger maximal sänkning av gruppsläktskapet per eliminerad varg. Men även med denna definition hamnar man fel, vilket jag berör i nästa avsnitt.

Jag varnar uttryckligen att försöka räkna på andra typer av genetiska effekter än inavel, försöket att utvidga räkningarna till heterozygotigrad har fått förfärliga konsekvenser för den svenska vargpolitiken,

Det är troligen inte effektivt att rikta sig mot revir med speciellt hög inavel och kanske inte ens särskilt låg genetiskt status
Påverkan på populationens långsiktiga inavel går inverkan på det genomsnittliga släktskapet hos vargarna eller egentligen deras avkommor, och beaktas detta så spelar avkommornas storlek roll. Det är knappast optimalt att skjuta alla valpar i ett revir, deras genomsnittliga släktskap ändras när en försvinner. Det är så komplext att exakt optimera selektiv jakt med komplicerade urvalsförfaranden så jag tvivlar på att det är effektivt att försöka vara så sofistikerad 2013, kanske senare år.

Inte heller ”forskarna” verkar tro på skillnader mellan specifika revir, från Sveriges skrivelse till EU mars 11 ”I rapporten från Sveriges lantbruksuniversitet rekommenderades att kända revir med invandrade vargar och första generationens avkomma undantogs från jakt. I övrigt ansåg forskarna att det var mycket små skillnader i genetiskt bevarandevärde mellan övriga revir.” Mitt intryck är att naturvårdsverket – av någon anledning – formulerat uppdraget, så att de som skall utföra det inte tror det resulterar in något intressant.

Jag tror inte det är stor skillnad mellan individer som har varken F1 eller F2 i stamtavlan. Deras gener härrör från de tre tidigaste grundarna i ungefär lika stora proportioner, det finns nog inte mycket extra vinst att skörda på finlir där. Det viktigaste för att minska ”inaveln” är att öka de två senaste invandrarnas andel av populationen och det gör man genom att undanta deras ättlingar från jakt. Att inrikta jakt på de ”mest inavlade” reviren gör detta och ger alltså effekt, men jag tror inte effekten blir mycket större genom att vara väldigt selektiv. Men jag kan ha fel. Ett vargpar (Nyskog-5 började reproducera 2000) gav 14 reproduktiva avkommor och detta bidrar så mycket till dagens ”inavel” och inverkan har ännu inte smetats ut över hela populationen. Det bör ge effekt idag att minska andelen Nyskog-5 ättlingar.

Om man skjuter revir utan att skilja på vargar måste man räkna in föräldrarna i revirens genetiska status vilket komplicerar. Kanske man kan skilja på föräldrar och avkomma. Ibland har föräldrarna halsband. Kanske beteendet skiljer sig. Denna jakt förväntas bedrivas av experter som kan och har lärt sig mer än massjakterna 2010-2011.

En annan sak som spelar roll är förväntad storlek på avkomman av de individer som selekteras. Riktar man sig mot ett revir för man ta hänsyn till föräldrarna också, och deras genetiska status och förväntade framtida avkomma skiljer sig från valparnas. Förväntad avkomma beror på inavel, ju mer inavlade individer är ju mindre fertil avkomma förväntas de få och ju mindre påverkan har de på framtida inavel. De kullar som är mest inavlade är ett resultat av incest, huvudsakligen broder-syster men också förälder-avkomma, detta kan vara 10% av vargflockarna. Dessa hög-inavel-vargar utmärks av mycket låg fertilitet och ger ett litet bidrag till framtida generationer och inavel. Det ger således mycket liten effekt på den framtida inaveln att skjuta bort de mest inavlade reviren. Jag avråder uttryckligen från att rikta jakt avsedd att sänka inaveln mot de mest inavlade reviren.

Uppmaning att utsträcka analysen över alla nivåer av genetisk status
Uppdrag: ”mot revir med särskilt låg genetiskt status samt att undersöka effekterna på populationens inavelsnivå av en sådan jakt.”  Föreslås utvidgat ned till t ex ”skydda F1” 0ch ”skydda F1+F2”. Man måste kunna göra jämförelser. ”De mest inavlade reviren” är ingen bra begränsning, för snävt och för att ge påtaglig effekt måste jakten vara mer omfattande. Genetiskt är det ingen bra ide att helt göra slut på vissa revir förutom att det är jaktligt svårt. Eftersom regeringen deklarerat avsikt att få ned vargstammen till 180 ”med stöd av forskarna” så ger detta också in viktig anledning att titta på mer än de extremaste reviren.

Jag trodde i min enfald att det var Laikre och Ryman som var bakom rekommendationen att skjuta speciellt inavlade revir, men de verkar enligt radiouttalande inte tycka den specifika inavelsgraden gör särskilt stor skillnad så det där med speciellt inavlade revir är nog en skröna från naturvårdsverket som inte förtjänar så stor uppmärksamhet. Detta är också ett viktigt skäl för forskarna att inte begränsa frågeställningen.

Uppmaning att jämföra program som håller vargantalet konstant på 200 och 500 vargar
”Utredningen ska också inkludera en analys av huruvida licensjakten kan utformas så att den genetiska förstärkningen av vargstammen kan påskyndas och ytterligare förstärkas genom att populationen hålls på en lägre nivå under tiden för de inledande åtgärderna för genetisk förstärkning.”  Selektion och antal påverkar båda och det går inte att separera effekterna. Effekten av immigranter är utspridd över tiden. Detta blir ohanterbart om antalet inte hålls konstant. Det behöver inte vara fler än två nivåer, däremellan kan slutsatser dras med interpolation. Analysen bör omfatta stammar ner till 200 vargar. Skäl: 1) fortfarande gällande riksdagsbeslut; 2) jägareförbundet håller fast vid det lång tid och är en tung instans som har moraliskt rätt att få sitt alternativ prövat; 3) det finns ett regeringsförslag om 180, fast 200 är jämnt och ligger nära nog. Det högre antalet är förenlig med rovdjursutredningens förslag. Det är mycket lätt att hantera slumpmässigt uttag genom att lägga på ett ”slumpmässigt” lock med befintliga simulatorer. Det kan tillföras o.5, 1, 2 eller 4 migranter per generation, interpolation kan ge andra antal. Förloppet kan följas över generationer. Detta ger ett enkelt svar på den principiella frågan. Detta tycker jag borde kunna göras på någon vecka så finns det resultatet i tid för GYBS-beslutet. Eftersom det inte tillförts några vargvalpar och det tar några år innan de går i reproduktion och sänkningen av populationstorleken behövs först då och då har vargantalet nått 500 och kommer inte att få sänkas, så är analys av kommande migranter ointressant. Så länge det kommer resultat som klart och entydigt visar om migranter får större genomslag i liten population eller ej så har jag nu inte många synpunkter på resten. Man kan köra olika jaktscenarior i de två antalsversionerna.

Tilltagande släktskap gör riktad jakt ett än värdefullare verktyg
Effekten av migranter blir mindre ju mer släkt de är med de skandinaviska vargarna. Läs mer här! Därför kan man förutse att migranterna för lägre effektivitet ju fler migranter, och denna effektivitet av migranter avtar ganska snabbt med migrantantalet. Därför är det viktigt att migranterna verkligen utnyttjas effektivt och det värdefullaste hjälpmedlet är selektiv jakt.

Misstänksamhet mot att resultaten inte hinner ligga till underlag för jakt 2013
Man skulle kunna tänka sig att naturvårdsverket ville ha resultaten i tid för jakten 2013. Men då borde naturvårdsverket begärt in resultaten tidigare. Kommer utredningen 15 december och så är det en månads helgstiltje till 15 januari och sedan skall man kanske skriva in i förvaltningsplanen och ha någon slags efterdiskussioner och därefter bestämma detaljerna om den faktiska jakten… Nä, naturvårdsverket kommer nog att skylla på att resultatet kom för sent (fodrade för mycket efterbearbetning). Det är oetiskt att skjuta vargar under parning eller dräktighet. Resultaten kanske presenteras, så påverkan på inaveln ter sig mycket liten, vilket kan bli ett argument emot implementering. Hoppet hos naturvårdsverket är nog snarast att det skall komma någon tveksamhet så kritik kan avfärdas eller ställningstagande fördröjas till GYBS är klart och jakt utesluten.

Kan forskarna och naturvårdsverket vara objektiva?
En praktiskt taget enhällig forskarkår – förmodligen inklusive många forskare som kommer att vara involverade i denna analys eller uttala sig om den – har framförallt i början på 2010 – deltagit i drevet mot tanken att jakten skulle kunna vara bra för vargens hälsa och sänka inaveln, exempel här och här, men det finns många många fler, medan det känns som det är bara jag som med någon ihärdighet hävdat att jakten kan vara inavels-sänkande. Det finns få eller nästan inga belägg för att någon annan hävdat det annat än fördelarna med en låg stam. Det enda motivet som accepterades var påverkan på acceptans. Eftersom forskarna ofta uttryckt en tidigare skeptisk uppfattning, hamnar de nog i försvarsposition om analyserna skulle peka i annan riktning, och får svårt att ta åt sig resultaten. Visserligen finns det enstaka uttalande från olika forskare som stöder att jakt kan vara bra men samma forskare har vanligen i ett mer synbart sammanhang uttalat sig negativt. Eftersom jag spelat och väl fortfarande spelar en dissident-roll och tvärtom mot alla andra genetiker talat om att det har genetiska fördelar med vargjakt och få vargar och detta utanför varg-etablissemangets ramar, så finns en risk att ambitionen att vederlägga mig bidrar till tolkningarna av resultaten. Eftersom största delen av omvärlden är ovana vid tanken så blir mottagandet misstänksamt. Forskarna skriver troligen in en massa om och men i rapporten och som sedan blir underlag för en avrättning av naturvårdsverket, som med MVP studien. Denna nyupplevda historia minskar förtroendet hur resultaten presenteras av naturvårdsverket, även om själva forskarrapporten är bra. Den senare rapporten om den genetiska MVP är dock olyckligt ofullständig och själva processen inger inte förtroende. Det är en stor risk att rapporten inte blir tillräckligt täckande eller objektiv eller att naturvårdsverket inte kommer att förmå utnyttja den,

Tro att det behövs tid att smälta resultaten
Att vargjakt kan ha bra genetiska effekter och att det kan ha fördelar med få vargar är för de flesta inklusive de som utför studien en nyhet och strider mot de elementära kunskaper de har. Jag tror därför det fordras tid både för dem själva och deras omgivning att smälta resultaten. Den extrema tidspressen gynnar inte detta. Förmodligen behövs fler (utvidgade) studier i samma still för att det verkligen skall sjunka in och angripa de mest relevanta frågeställningarna. Jag vet heller inte om det finns några bra program utvecklade för att studera vargjakteffekter, antingen kanske man får skriva kod själv eller applicera ett program som inte är gjort för jakt. Då kan det finnas fällor som har med utvecklingen att göra så även det kan komma att göra det riskabelt med snabba tillämpningar. Som exempel kom det idag en vidareutveckling av ett program jag var involverad i för fyra år sedan, jag trodde hela tiden det var en fråga om några månader innan det var klart men det tog fem gånger längre tid. När det gäller antalets betydelse utan riktad jakt med konstant antal så borde standardprogram kunna användas och det är ganska enkelt, så de resultaten behöver nog inte smältas om de inte ger alltför oväntade resultat.

Olyckligt i naturvårdsverkets presentation och tilltänkta tillämpningar
Genom att fokusera på jakt i ”jakt i revir där vargarna har särskilt låg genetisk status” ges en olyckligt snäv begränsning. Det frågas efter ”snabba effekter på inaveln”, effekterna kan nog bortförklaras som små om jakt-uttaget är litet och begränsas till ett år och därför små effekter som vid första ögonkastet inte förefaller värda att ta hänsyn till. Det är inte inaveln som skall sänkas.

Blandade kommentarer
Genetiskt värdefulla vargar tenderar att bli skjutna i skyddsjakt. Jag tror det vore intressant att räkna ut hur många inavlade vargar som måste skjutas i förvaltnigsjakt för att kompensera så att den uppgång i inavel som inträffar när man skjuter en genetisk värdefull varg. Av speciellt värde är att veta vad som behövs i form av förvaltningsjakt för att kompensera att en direktinvandrare skjuts som nu är aktuellt i Junsele.

Ryman och Laikre har deklarerat sin negativa inställning till riktad jakt.  Uppdraget ska genomföras efter samråd med andra relevanta forskningsmiljöer.  I uppdragsredovisningen ska det på en övergripande nivå framgå om det i delaktiga forskningsmiljöer finns skilda uppfattningar om delar av eller hela redovisningen. Det blir jobbigt att hantera detta med på förhand negativa patner, Man frågar sig om Ryman/Laikres inlägg är ett hinder som lagts ut an

Tidigare text som jag försökt systematisera ovan, men det underlättar nog att läsa från en annan vinkel
Beräkningar är mycket mer kompetenskrävande och sofistikerade än att bara ”skjuta de mest inavlade”. Jag har själv inte velat understryka svårigheterna innan naturvårsverket erkänt möjligheten! Inavel i snäv bemärkelse beror på vilka individer som parar sig och inaveln bland de vargar som inte har nytt blod beror på mest på parningsmönstret och inte hur ”genetiskt värdefulla” de är Skjuter man bara de mest inavlade reviren fokuserar man på incestparen och de har liten betydelse för den framtida inaveln, de tillför den framtida populationen få ättingar! De har låg fertiIitet! Sunt förnuft måste tillämpas också och man bör inte utgå från att den som skriver instruktionerna har det. Det är egentligen inte inaveln utan ”gruppsläktskapet” eller ”genomsnittliga släktskapet” som skall reduceras och det är inte samma sak som inavel och kan leda till felslut om den som räknar inte är medveten om detta. De inavlade syskonen i en incestkorsning är förmodligen inte nämnvärt mer släkt med vargarna utanför reviret än andra vargar. Jag föreslår därför att man oftast utesluter de högst inavlade om de är bror-syster eller förälder-barn korsningar. Mamma, pappa och barn har olika genomsnittligt släktskap och gör man det sofistikerat kan vissa val göras även inom en flock. En enkel räkning som ger huvuddelen av vinsten är ändå att lista de revir vars valpar har hög inavel, titta på stamtavlan och annan info och sedan använda sunt förnuft och sedan peka ut revir som kan avvecklas. Fördelen är att det går fort, jag skulle kunna göra det inom en vecka. Nackdelen är en förlust, gissningsvis marginell,  jämfört med mer sofistikerade metoder som ändå ger lite jämfört med att bara utesluta F1-orna. Det är inte heller optimalt att tömma revir helt och hållet, det genetiska värdet av de kvarvarande ökar när man tar bort en. De tre första invandrarnas genom är ganska jämnt fördelade i vargstammen, det viktigaste är att öka de två senare vargarnas bidrag till populationen, och avskjutning av de mest inavlade reviren ger ganska lite för detta.

Så här beskriver alliansen processen
I förvaltningsplanen för varg, som EU-kommissionen tagit del av, har Naturvårdsverket föreslagit att en populationsbegränsande, selektiv jakt på varg kan användas i syfte att stärka stammens genetik. Ett uppdrag har också gått ut till Skandulv för att forskarna ska redovisa om och hur en sådan urvalsbaserad jakt kan bedrivas. Underlaget levereras i början av december. Vår ambition är att en sådan jakt ska kunna bedrivas kommande vinter i syfte att begränsa tillväxten i genetiskt svaga revir.

Nägra länkar med bäring på problematiken

http://vargweb.wordpress.com/2012/10/19/genomsnittligt-slaktskap-2/ om vad som egentligen borde vara målet för vargförvaltning och hjälpmedel för riktad jakt

Kommer nog så småningom flera

, ,

  1. Lämna en kommentar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s